Bättre undervisning och smidigare administration i all ära, men hur är det med lärarnas personliga effektivitet?
Bidrar IT och digitala lösningar till att förbättra den?
Frågan är hur ansvaret för lärarnas personliga effektivitet ska fördelas mellan arbetsgivare och lärarna själva. I vilket fall krävs det ändamålsenliga bärbara datorer för att lyckas, skriver Kenni Ramsell på Dynabook.
Det är mycket fokus på IT och digitalisering inom utbildningsväsendet, på alla nivåer från förskoleklass, till doktorandutbildningar. Vad det verkar ligga fokus på för satsningarna är främst på två områden: pedagogiska vinster, det vill säga bättre undervisning, och mer effektiv administration. Det finns ett tredje område som verkar ha glömts bort: lärarnas personliga effektivitet.
Som det ser ut i dag är det i stor utsträckning upp till de enskilda lärarna att ta tag i sina egna arbetsmetoder och arbetsverktyg.
Den goda nyheten i sammanhanget är att det inte finns någon motsättning mellan att använda digitala lösningar för å ena sidan bättre undervisning och mer effektiv administration, och å andra sidan för ökad effektivitet för enskilda lärare. Det krävs i stor utsträckning att samma förutsättningar uppfylls för de olika målen.
Den springande punkten
Rotorsaken till alla de tre behoven som nämns ovan är enkel att beskriva: belastningen på den enskilde läraren är hög och lär bli än högre. Ett exempel är att en undersökning utförd av LR 2021 visar att 73 procent procent av gymnasielärarna i allmänna ämnen i Sverige upplever att deras arbetsbelastning är för hög. Upplevelsen är den samma, eller ännu värre, för andra typer av lärare.
För universitetslärare tillkommer dessutom ofta problemet att krav på att undervisa påverkar forskning negativt. Kort sagt, för att lyckas, speciellt i universitetssfären där det ofta inte bara handlar om undervisning, behöver lärare vara övermänskligt effektiva.
Frågan är hur IT och digitala lösningar kan bidra till den personliga effektiviteten för lärare. Ett spår i den debatten är att mer fokus borde läggas på individuella arbetsmetoder och arbetsverktyg. Det borde i högsta grad gälla för universitetslärare som ofta inte har genomgått någon lärarutbildning att tala om.
Kräv rätt verktyg
I slutänden, i dag, hamnar ansvaret för den personliga effektiviteten hos den enskilde universitetsläraren. Det gäller också för att främja kreativitet och bättre samarbete med kollegor. Den driftige läraren hittar egna applikationer och molntjänster för effektiv planering, om inte arbetsgivaren tillhandahåller dem. De andra får lov att kämpa med otillräckliga arbetsverktyg.
Trots det personliga ansvaret finns det några grundkrav som den enskilde läraren kan ställa på sin arbetsgivare. Den mest aktuella frågan i det här sammanhanget i dag är hur hybridarbete stöds. Har lärare rätt mobila enheter, är cybersäkerheten god och finns det planerings- och samarbetsverktyg som håller måttet och som fungerar lika bra i hemmet som i universitetslokalerna? Och fungerar en och samma mobila enhet sömlöst vad gäller byten mellan personliga arbetsverktyg och undervisningsverktyg som innefattar interaktion med studenter?
En enkel kravspec
Det mest grundläggande kravet för att uppfylla målen som beskrivs ovan är en rimligt lätt bärbar dator med inbyggda säkerhetsfunktioner, goda anslutningsmöjligheter och bra prestanda. Lägg till det en bärväska som skyddar enheten vid transport och troligtvis externa bildskärmar och tangentbord. De senare bör kunna kopplas in på ett smidigt sätt, till exempel med en dockningsstation.
Att uppfylla de här hårdvarukraven är visserligen bara en startpunkt. Utan ändamålsenliga applikationer och molntjänster bidrar en bra bärbar dator inte med så mycket nytta. Men det är krav som måste uppfyllas för att kunna dra nytta av applikationer och molntjänster.