I media rapporteras om betygsinflation, nedlagda friskolor som lämnar elever utan examen och kommuner som står kvar med problemen.
I år fyller den svenska friskolan 30 år och den grävande journalisten Sofie Axelsson har granskat valfrihetens baksida.
Under valåret 2022 har frågan om friskolor varit hetare än någonsin. Men några av de viktigaste fenomenen i friskolebranschen har varit mindre synliga än de skandaler vi kunnat följa i medierna.
Idag kan en friskola etableras i en kommun trots att kommunen säger nej. Idag finns också politiska ledningar runt om i Sverige som säljer ut sina samhällsbyggnader – inte minst till friskolekoncerner. Och kanske viktigast av allt är den demokratiska urvattningen som sker när New Public management, lobbying och börshajar påverkar skolan i grunden.
– Konsekvenserna av marknadsskolan kan vara förödande för elever idag, och drabbar särskilt barn i kommunala skolor. Men något som kanske är ännu mer oroväckande är hur detta påverkar framtiden. De flesta vill nog att våra barn ska växa upp till allmänbildade samhällskritiska medborgare, men med dagens system riskerar vi snarare en ökad ojämlikhet och segregation. Jag hoppas på att bidra till mer kunskap i debatten och sätta igång tankar hos läsaren kring vad som är skola, och vad som är marknad, säger Sofie Axelsson.
Journalisten Sofie Axelsson har undersökt friskolereformens verklighet och konsekvenser för hundratusentals elever och föräldrar.
