I dag har regeringen beslutat om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan.
Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen.
Gustav Fridolin, utbildningsminister
Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen innebär förändringar i arbetslivet och samhället i övrigt. Det leder i sin tur till allt större krav och förväntningar på skolväsendets förmåga att ge alla elever, unga som vuxna, en god digital kompetens.
Genom förtydliganden och förstärkningar i skolans styrdokument får huvudmän, rektorer, lärare och annan personal bättre förutsättningar att bidra till elevernas utveckling när det gäller digital kompetens.
Samtidigt stärks förutsättningarna för en nationellt likvärdig utbildning, undervisningens kvalitet förbättras och elevers aktiva deltagande i ett alltmer digitaliserat arbets- och samhällsliv stödjs
– Alla elever ska få med sig kunskaper att förstå och kunna påverka världen. Det får inte vara beroende av vilken skola du går på eller vilken lärare du har. Men avsaknaden av ett samlat nationellt ansvar för digitaliseringen av skolan har gjort att skolan vidgat digitala klyftor i stället för att sluta dem. Ett av mina första beslut var att be Skolverket att tillsammans med forskare ta fram en samlad IT-strategi för skolan. Nu kan vi äntligen fatta de första viktiga besluten för att förverkliga det arbetet. Det stärker jämlikheten i skolsystemen och elevernas förberedelser för arbetslivet och demokratin, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
– Vi ändrar i gymnasieskolans ämnesplaner så att programmering läggs till i flera matematikkurser. I samhällskunskap ska det ingå hur digitaliseringen påverkar samhället. Vi förstärker också skrivningarna om medie- och informationskunnighet. Det handlar om att förbereda gymnasieeleverna för jobb, vidare studier och för ett liv som samhällsmedborgare i en digitaliserad värld, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
– Skolan måste bli bättre på att ge eleverna förutsättningar för att fungera som medborgare i en tid när digitaliseringen förändrar samhället, arbetsmarknaden och våra sätt att leva och vara. Det här är ett litet men viktigt steg på den vägen. Det förbättrar samtidigt förutsättningarna för att vi som samhälle ska lyckas dra nytta av digitaliseringens möjligheter i form av ökad livskvalitet och förbättrad konkurrenskraft, säger bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson.
Sammanfattningsvis avser ändringarna:
- att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
- att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
- att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
- att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
- att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
- att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle
Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017.
