Den svenska skolan är inte likvärdig och dagens fria skolval är en av orsakerna.
Möjligheten att välja skola är i grunden bra men dagens skolvalssystem måste reformeras, skriver företrädare för lärar- och skolledarfacken, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.
Det råder bred konsensus, både hos svenskarna i stort och bland våra politiker, om att skolan inte är likvärdig. Det innebär att samhället har misslyckats med att skapa en skola som utjämnar orättvisor och ger alla barn likvärdiga och goda möjligheter att lyckas i livet. Orsakerna till misslyckandet är flera, en av dem är hur dagens skolval är utformat.
Detta är mycket allvarligt då vi faktiskt har en tvingande skolplikt. Alla barn och unga i Sverige måste genomgå en skolutbildning.
Många föräldrar ställer i dag sina barn i en eller flera skolköer redan när barnen är små. Det är många gånger det enda sättet att komma åt en eftertraktad skolplats när barnen ska börja första klass. Samtidigt innebär det att skolvalet blir ett val för föräldrarna och inte för eleverna. När en individs unika behov och intressen väl har tagit form är det ofta redan för sent att få en plats på många skolor. Systemet är orättvist och skapar onödig stress hos föräldrar och barn.
Utbildningsmässigt försprång
Det är väl belagt att resursstarka föräldrar tenderar att välja skola i betydlig högre utsträckning än andra. Deras barn ges därmed ett utbildningsmässigt försprång medan andra hamnar på efterkälken redan innan de hinner börja skolan. Skolvalet, som det ser ut i dag, förstärker därmed redan existerande skillnader mellan skolor och mellan elever och motverkar skolans kompensatoriska funktion. Resultatet är att segregationen ökar i skolan i stället för tvärtom – något som också försvårar lärarnas och skolledarnas uppdrag.
Argumenten är många för en generell strävan mot blandade elevgrupper. Vi behöver snarast bryta den växande pedagogiska segregationen och ge lärare och skolledare i alla skolor rätt förutsättningar att klara sina viktiga uppdrag. Elever och föräldrar ska inte behöva välja mellan bra och mindre bra skolor utan kunna utgå från att alla skolor är bra. Det är inte minst viktigt eftersom eleverna saknar demokratiska instrument för att påverka statens och kommunernas resursfördelning i skolan, trots att det är dem och deras framtid som besluten ytterst berör.
Målet om en likvärdig och kompensatorisk skola motverkas av att elever segregeras utifrån sin bakgrund. En annan konsekvens av dagens skolvalssystem är att möjligheterna att välja en populär skola avgörs av när på året du råkar vara född. Här blir lottningen paradoxalt nog en garant för ökad rättvisa när det gäller de översökta platserna.
Varje elev har rätt till en god utbildning, utifrån sina specifika behov. Flera åtgärder måste vidtas för att minimera skolvalets negativa inverkan på skolans likvärdighet:
För det första: Alla sökande elever måste behandlas lika. Inga platser ska tillåtas vara ”paxade” – kötid ska slopas som urvalskriterium. För kommunala skolor innebär det att möjliga urvalsregler i stället kan vara närhetsprincipen, syskonförtur och möjlighet till skolspår. För fristående skolor kan möjliga urvalsregler vara syskonförtur, möjlighet till geografiskt urval och verksamhetsmässigt samband. Ytterst måste lottning kunna användas när fler elever vill gå på en skola än vad det finns plats för.
Det förekommer över hela världen när en utbildning är översökt, liksom i antagningen till universitet och högskolor i Sverige.
Relevant information
För det andra: Informationsspridningen kopplad till skolvalet måste vara gemensam. För att informationen ska vara relevant och användbar innebär det att skolvalet inte kan ligga alltför långt från skolstarten, utan lämpligen ett halvår innan.
För det tredje: Antagningen ska hanteras av en offentlig myndighet och vara gemensam för samtliga skolor – såväl kommunala som fristående – i en kommun eller region.
En mer likvärdig och kompensatorisk skola måste höra till det första som en ny regering tar tag i. I det arbetet är ett reformerat skolval en central del.
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet Skolledare
Josefine Fälth, ordförande Sveriges Elevkårer
Lilian Helgason, ordförande Sveriges Elevråd
