Dagens grundskola ser väldigt annorlunda ut i jämförelse med vad den gjorde för bara tio år sedan.
Smartphones, Fortnite och Youtube är vardagliga begrepp för elever i en sådan utsträckning att de bör hanteras och inkluderas i undervisningen.
Therese Gripenstam, Acer
Något som skett på experimentbasis i vårt grannland Danmark.
Barn av idag har en naturlig förståelse för teknik och navigerar lika enkelt som intuitivt bland digitala verktyg, oavsett om syftet är underhållning eller lärande. Men hur ser vi till att vi ger barn och ungdomar de bästa förutsättningarna för framtiden i en alltmer digitaliserad värld? Och kan vi dra pedagogiska fördelar av att inkludera de verktyg ungdomar redan är bekanta med i framtidens klassrum?
En sak är säker – teknikförståelse är redan nu en oerhört viktig del av dagens undervisning och lärande. Genom att erbjuda eleverna digitala verktyg som är intuitiva, roliga och enkla att använda kan eleverna inte bara skaffa sig ny kunskap utan samtidigt få en mer interaktiv upplevelse i klassrummet.
Vi gör dessutom oss själva, samhället i stort och barnen en stor björntjänst när vi inte erkänner teknik som både ett ämne och ett verktyg.
Rätt använt, kan bruk av moderna verktyg skapa ett positivt beteende hos eleverna som känner sig mer engagerade med sina klasskamrater, lärare och de ämnen de får undervisning i. På sikt kommer det att resultera i en mer effektiv inlärningsupplevelse i klassrummet. Nyckeln till detta är att både lärare och studenter måste kunna tala samma “språk”.
I vårt grannland Danmark har man de senaste åren experimenterat med att ta fram ett nytt skolämne baserat på just teknikförståelse. Det sker vid Center for Teaching Aids (CFU) som i sin tur är en del av det europeiska projektet Future Classroom Lab (FCL), där vi på Acer är en teknologipartner, som ingår som en del i EU-samarbetet European Schoolnet. De senaste två åren har vi med stor entusiasm följt det danska arbetet. Sett hur de experimenterat med, utvecklat och testat hur ett nytt skolämne kring teknikförståelse kan utformas. Vår slutsats är att vi har mycket att lära oss om hur barn och ungdomar agerar och agerar kreativt i den digitala sfären.
Ingen skillnad på det virtuella och verkligheten
Vi som inte är födda med en smartphone i näven tenderar att separera den virtuella från den fysiska världen. Men barn som har vuxit upp med tillgång till Internet har en helt annan uppfattning i frågan.
Eller som Karin Dyrendom, IT-didaktisk konsult på CFU och en del av Future Classroom Lab, förklarar:
— Idag kan man inte prata om att det finns en virtuell värld och en “riktig” värld – barn anser att det är en enhetlig värld där innehållet på skärmen inte är annorlunda än att titta ut genom fönstret. Resten av oss ser det annorlunda och när det finns en sådan agörande skillnad i hur vi ser på vår omvärld kan vi inte ta itu med problemen som uppstår i barnens vardag.
De flesta av oss minns barndomens pekpinnar och föräldrarnas oro när tekniska innovationer som tv, video och internet fick fäste i vardagen. Då hette det att tekniken skulle ge en ”fyrkantiga ögon” om man visade den för stort intresse. Förvisso är det sunt och naturligt att betrakta nya egenheter med viss skepsis. Men faran ligger i att vi än en gång förhåller oss för negativt samtidigt som en ny generation redan släppt sargen och med stor entusiasm engagerar sig med det nya.
En bra analogi för ungdomars nya världsbild kan till exempel vara plattformen Mixed Reality, där du kan se och placera virtuella objekt i den verkliga världen via ett VR-headset. Det är förmodligen så ungdomars världsbild bäst kan beskrivas, som en sorts smältdegel där det digitala och fysiska samsas och det där det ena inte är mer främmande än det andra.
Att dessutom ta den digitala tjuren vid hornen och inte enbart distansera oss från ny teknik ger oss också en möjlighet att lära unga människor att navigera i den nya verkligheten och samtidigt skydda dem från de faror och hot som trots allt finns.
— Unga människor ser inte teknik och webben som något främmande utan som en naturlig del av deras värld, därför har de inte den kritiska inställning som många av oss har med oss helt naturligt. Det handlar inte bara om att fostra en kritisk blick utan genom att kunna skaffa sig distans till det virtuella kan de också bättre få ut det bästa av tekniken och därmed undvika de mer farliga sidorna, förklarar Karin Dyrendom.
Allt detta kräver ett ledarskap inom skolan som vågar omfamna teknik och skingra gamla fördomar – på så sätt kan vi skapa mer välfungerande medborgare i en värld som inte längre är vad den var.
Digital kreativitet är avgörande
Future Classroom Lab har experimenterat med teknikförståelse som skolämne i snart tre år och bland annat undersökt hur ett sådant bäst kan utformas. En faktisk rapport med alla resultat förväntas komma efterprojektets stundande slut, men en sak är säker – en stor del av ämnet bör handla om digital kreativitet.
Vi behöver hjälpa barn att inte bara agera kloka digitala konsumenter utan också att vara virtuella kreatörer. Ett naturlig del av detta är givetvis att lära barn det språk som bygger det digitala – att koda och förstå de byggstenar som skapar vår nya värld. Men minst lika viktigt är att visa barn hur en app, en dator, en smartphone eller till och med en robot faktiskt fungerar. Först då förstår barn och ungdomar också de möjligheter och begränsningar som de tekniska verktygen för med sig.
— Ämnet bör inte bara handla om hur man exempelvis skapar teknik eller om hur internet fungerar. Det är som att lära barn vad en roman är genom att läsa den högt. Istället måste de skriva en själva för att förstå och detsamma gäller för kortfilmer, fildelning och tja, saker som appar, chatbots eller robotar som svarar på ljus och ljud. Vad är en chatbot till exempel? De är ganska lätta att göra i verkligheten och där kan du verkligen lära barn att vara både kritiska och förstå världen de lever i och samtidigt lära dem att tänka nyfiket, säger Karin Dyrendom.
Här måste lärare se till att det finns grogrund för motivation och nyfikenhet – även i sig själva. Dessutom måste det finnas ledare som vågar göra plats för detta nytänk och fördela resurser, inklusive rätt hårdvara och arbetstid, så att det finns en grund för att utveckla såväl lärare som studenter. Vi som tillverkare ser redan ett växande intresse och vi gör vårt bästa för att stödja skolorna med rätt hårdvara.
Slutligen måste det i tider som dessa nämnas att Covid-19 gjort det nödvändigt att testa nya lösningar och processer som inte var möjliga tidigare. Lösningar som har skapat utrymme för nytänkande, vilket vi har kunnat se fungerar med stor framgång.
Med rätt inställning till teknik i våra grundskolor kan vi hjälpa nästa generation ungdomar att navigera i en omvärld som inte liknar den vi själva växt upp i. Så låt oss med nyfiken blick lära oss av våra danska grannars nyfikna experiment och själva ta steget.
För framtiden, den är redan här.
/Therese Gripenstam, Acer.
