Praktiknära forskningsprojekt kan kräva förändringar i skollagen, särskilda samverkanstjänster på lärosätena så att forskare kommer ut i skolan, översyn av examensordningar så att framtida lärare och förskollärare får kunskap i forskningsmetodik.
Det är några huvudpunkter i det betänkande Cecilia Christersson, vicerektor vid Malmö universitet, lämnar i dag till regeringen.
Cecilia Christersson, vicerektor vid Malmö universitet, med sitt betänkande Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring.
– Skolan behöver stärkas så att vi rustar barnen med den kunskap de behöver i ett samhälle som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av praktiknära forskning har vi möjlighet att förbättra skolan, säger Cecilia Christersson, vicerektor vid Malmö universitet.
I ett års tid har Cecilia Christersson haft uppdraget att kartlägga befintlig samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän kring praktiknära forskning. Det är en form av klassrumsnära forskning där frågorna formuleras utifrån lärarnas behov av kunskap om lärande och undervisning.
Betänkandet Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring kommer med en rad förslag på vad skolhuvudmän, lärosäten och regeringen kan göra för att stärka den vetenskapliga grund som utbildning ska vila på.
Utrymme för forskning
En viktig slutsats är att skolhuvudmännen behöver skapa utrymme för lärare och förskollärare att arbeta i praktiknära forskningsprojekt. Det kan till och med behöva regleras i skollagen, enligt utredningen. Utredaren föreslår också att lärosäten inrättar särskilda samverkanstjänster som underlättar för forskare att delta i praktiknära forskningsprojekt på skolorna. Regeringen rekommenderas dessutom göra en översyn av lärar- och förskollärarexamen så att framtidens lärare får kunskaper i exempelvis forskningsmetodik.
– Vi behöver stödja lärare att verka i en skolverksamhet som vilar på vetenskaplig grund och då krävs en nyfikenhet. Vid Malmö universitet brukar vi till exempel prata om att vi utbildar lärare till att bli förändringsagenter, säger Cecilia Christersson.
Andra förslag är att skolhuvudmän skapar forsknings- och utvecklingscentrum för samverkan kring praktiknära forskning. Även lärosäten rekommenderas bygga samverkansplattformar kring utbildning och forskning.
Skolforskningsinstitutet föreslås få utökade anslag för att göra systematiska forskningsöversikter inom skolväsendet samt starta en webbplats som ska underlätta för skolor att ta del av praktiknära forskning.
Viktigt att avsätta forskningsmedel
Cecilia Christersson har genom sina olika uppdrag vid Malmö universitet fått djupare kunskap om kvalitetsfrågor. Enligt henne avsätter lärosäten generellt för lite medel för forskning med koppling till lärar- och förskollärarutbildningarna.
– Det finns en tradition inom lärosäten som är svår att bryta. Ofta går forskningsmedel till det medicinska området eller till forskare som redan är framstående inom sitt fält. Man kan säga att de som redan har mycket pengar får mer pengar. Men stora professionsutbildningar ska ha en proportionerlig del av forskningsmedlen.
Hon rekommenderar därför att lärosäten avsätter medel för praktiknära forskningsprojekt och att regeringen säkerställer att lärar- och förskollärarutbildningarna får forskningsmedel som står i proportion till deras storlek.
Kan ge lärare nya verktyg
Cecilia Christersson menar att samhällsvinsterna kan bli stora när lärare får forskningsgrundade arbetssätt att hantera utmaningar de möter i klassrummet.
– Vi lever i ett samhälle med migration och mångfald. För lärare har det blivit allt viktigare att hantera olikheter och se det som en styrka. Men det är en utmaning i dag för många lärare att få olika barn att mötas och samtidigt möta barnen där de är.
Nu hoppas hon få användning för kunskaperna i det fortsatta arbetet med att utveckla det utmaningsbaserade lärandet i rollen som vicerektor vid Malmö universitet.
– Det här är en av de mest givande sakerna jag har gjort i mitt liv. Jag har fått sätta mig in i saker på djupet och försökt förstå något väldigt komplext. Att få bidra med utvecklingsförslag som berör väldigt många, inte minst skolbarn och lärarstudenter, är stort. Skolan är egentligen en fantastisk innovationsarena när man tänker efter.
