Arbetsmarknadens behov av gymnasialt utbildad yrkeskompetens är stort.
En fullföljd gymnasieutbildning är också ofta en förutsättning för arbete.
För att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov, säkerställa att resurser används effektivt och öka likvärdigheten vill regeringen nu utreda en regional planering och dimensionering av gymnasieskolan.
Gymnasieskolan står inför stora utmaningar. Var tredje gymnasieelev tar inte examen inom tre år. Lärarbristen är hög samtidigt som eleverna blir fler. För många kommuner är det svårt att erbjuda ett brett utbud av utbildningar. Särskilt de dyra yrkesutbildningarna prioriteras bort och kompetensförsörjningen blir lidande.
Sedan friskolereformen har antalet gymnasieskolor ökat. Men fler skolor betyder färre elever på varje skola, vilket leder till att resurserna inte används effektivt. Konkurrensen har lett till ett överutbud av populära program på vissa håll i landet, samtidigt som viktiga yrkesutbildningar är halvfulla eller saknas helt i andra delar.
Endast hälften av alla gymnasieelever går i en kommunal gymnasieskola i den egna hemkommunen. Resten pendlar till en kommunal skola i en annan kommun eller går i en fristående skola. I teorin har hemkommunen det fulla planeringsansvaret för sina elevers gymnasieutbildning, men i praktiken är det marknaden som styr och huvuddelen av gymnasieskolans resurser skickas mellan kommuner och fristående skolor enligt fasta prislistor. Detta skapar en obalans mellan kommunens ansvar och kapacitet. Dessutom behöver det utredas om finansieringen av gymnasieskolan tar tillräcklig hänsyn till elevernas olika behov och skolornas varierande förutsättningar.
För att öka likvärdigheten, höja resursutnyttjandet och skapa ett bredare utbildningsutbud i hela landet, så att arbetsmarknadens kompetensbehov kan bemötas bättre än i dag, har regeringen tillsatt en utredning som ska se över styrningen av gymnasieskolan.
Utredaren ska föreslå en modell för hur gymnasieskolan kan planeras och dimensioneras regionalt. Utredaren ska också se över hur finansieringen av utbildning i den regionala planeringen och dimensioneringen kan se ut. Utredaren ska även överväga om den regionala planeringen ska innefatta beslut som pekar ut var i en region en viss utbildning ska anordnas.
– Gymnasieskolan utgör basen i Sveriges kompetensförsörjning. I takt med att arbetsmarknaden blir allt mer regional, och eleverna rör sig allt mer regionalt, måste även den gymnasiala utbildningen planeras och dimensioneras regionalt för att kunna möta behovet av utbildning inom regionen, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
Regeringen utser Lars Stjernkvist till särskild utredare. Stjernkvist, som har en lång och gedigen erfarenhet inom politiken och offentlig förvaltning, är kommunalråd i Norrköping.
Uppdraget ska redovisas senast den 3 februari 2020.
