Sedan 2013 har Christine Kastner Johnson, utvecklingschef för AcadeMedias gymnasieskolor, drivit frågan om programmering i skolan.
Nu har regeringen beslutat om ändringar i kurs- och läroplanerna för grund- och gymnasieskolan, som innebär att programmering och andra former av digitalt skapande förs in i styrdokumenten.
– Det känns fantastiskt kul att det går att påverka politiken i en så här viktig fråga. Jag tycker att de beslut som regeringen har tagit är kloka, och nu börjar det verkliga arbetet, att omsätta besluten i praktik, säger hon.
Tidigare var Christine Kastner Johnson utbildningsdirektör för IT-Gymnasiet och NTI-gymnasiet, och det var i den rollen hon aktivt började driva programmeringsfrågan genom satsningen Framtidens språk. Seminarier, debattartiklar, tv-soffor och möten med politiker har gjort henne till en stark röst i frågan.
”Ökad förståelse för vår samtid”
Christine Kastner Johnson, utvecklingschef för AcadeMedias gymnasieskolor
Det övergripande syftet har hela tiden varit att öka medvetenheten och kunskapen om vår digitala tidsålder.
– När vi började driva frågan aktivt 2013 hade vi ett par mål, bland annat att få fler unga att intressera sig för programmering, eftersom arbetsmarknaden signalerade att det rådde en snabbt ökande brist på kompetens. Ett annat mål var att få fler tjejer att bli intresserade av programmering, och chanserna till det ökar om unga kommer i kontakt med det tidigt, säger Christine Kastner Johnson.
Beslutet som regeringen nu har tagit innebär bland annat att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik, men även i samhällskunskap. Många välkomnar beslutet, men det finns också kritiker som ifrågasätter betydelsen av programmering i skolan.
– Det höjdes kritiska röster när engelska blev ett obligatoriskt skolämne också. Och det här beslutet innebär inte att programmering blir ett eget ämne, som det är i exempelvis England. Det handlar om att öka förståelsen för vår samtid, och det går in i flera ämnen, säger Christine Kastner Johnson.
– Att förstå grunderna i programmering är en del, att kunna reflektera över hur individ och samhälle påverkas av digitaliseringen är en annan. I det sistnämna vävs även aspekter som källkritik och mobbning på nätet in, säger hon.
Ställer krav på skolor
Regeringens beslut ställer krav på skolor och huvudmän. Skolverket kommer bland annat att ta fram en webbaserad kurs för huvudmän och rektorer i hur man leder digitaliseringen i skolan.
– Det kommer behöva satsas mycket för att implementeringen ska bli framgångsrik. Det behövs fortbildning på flera plan och inom flera områden. Men nu är vi äntligen igång på riktigt, och det känns oerhört kul att ha varit med och drivit den här frågan, säger Christine Kastner Johnson.
Från och med den 1 juli 2017 kan huvudmän börja tillämpa ändringarna, och senast den 1 juli 2018 ska de tillämpas hos varje huvudman. Här kan du läsa regeringens pressmeddelande.
