Barn- och utbildningsnämnden har genomfört en skolutredning i Hörby kommun.
Uppdraget kom från kommunstyrelsen och ska ge svar på vilka följder och ekonomiska effekter ett minskat antal skolor i kommunen ger jämfört med att behålla den skolstruktur som finns idag.
– Målsättningen är att det ska vara lika rättigheter för alla elever vart man än bor i kommunen, menar Susanne Meijer; kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd. Det är viktigt att se möjligheter och identifiera
förbättringsområden inom vår skolstruktur och det kan vi göra med hjälp av utredningen. Vi ska ha en skola med bra arbetsmiljö både för elever och personal, samt höga lärandemål.
Analysen har genomförts med hjälp av dokumentstudier och intervjuer med förvaltningschef och administrativ chef för kultur, fritid och utbildningsförvaltningen.
– Vi står inför ett viktigt vägval kring hur vi vill ha våra framtida skolor i kommunen. Att vi nu har ett ordentligt och objektivt diskussionsunderlag i den processen tycker jag är mycket positivt, säger Tomas Ringberg.
Utredningen redovisar kostnader från 2015 som till exempel undervisningskostnad, kostnad per elev i Hörby kommun jämfört med kostnader i Skåne och förortskommuner till större städer. Hörby kommuns elevkostnad totalt visar sig vara något dyrare än i andra liknande kommuner men lokalkostnader och undervisningskostnader är lägre.
Redovisningen tar upp beläggningsgrad per skola, det vill säga om skolan utnyttjar sina potentiella platser.Det visar tydligt att det är trångt om utrymme på tätortens skolor medan Långarödskolan har en beläggningsgrad på 40 procent som inte är kostnadseffektivt.
En bra och konstruktiv medborgardialog kommer att utformas, där olika aktörer och intresserade bjuds in. Medborgardialogen kommer att ske under senhösten 2017.
– Dialogen ska ge ett utökat underlag till de politiska besluten som ska fattas om skolorna, säger Susanne Meijer och Lena Rosvall.
Slutbetygsresultaten från årskurs 9 är lägre i Hörby kommun jämfört med Skåne och riket, och har till och med sänkts sedan senaste mätning.
– Vi har inte nått vårt mål om 100 procents behörighet till gymnasiet och även om det finns ett antal förklaringar till detta, så måste vi allvarligt fundera över om vi använder de resurser som står oss till buds på det mest effektiva sättet, menar Tomas Ringberg.
Undervisningskostnaden är jämt genom hela grundskolan f-9. Vanligtvis kostar högstadieverksamhet mycket mer då man behöver fler ämneslärare och det är andra krav på lokaler till exempel.
I den sammanfattande analysen ser man en risk när resurser används till att bedriva småskoleverksamhet på bekostnad av elevers rättigheter att nå kunskapsmålen, med en hänvisning till skollagen. Vidare står det att genom större skolenheter ökar förutsättningarna att samordna resurser mer effektivt samt vid insatser för elever som är i behov av särskilt stöd.
– Att de små skolenheter kräver stora resurser och att vi i andra verksamheter har fått vara återhållsamma är något som vi diskuterat under en ganska lång period. Det som är positivt med utredningen är att detta blir mycket tydligt framställt, säger Tomas Ringberg. Vilka konskevenser detta får och vilka beslut som framgent ska fattas är ju nu något de förtroendevalda får ta ställning till.
Slutligen i bedömningen kommer en rekommendation att utgå ifrån de faktiska behoven och inte lokalplanen.
– Vi kommer att se till hela Hörby kommun och inte fokusera endast på centrum, säger Susanne Meijer. Det kan ju vara så att det fungerar med en högstadieskola på landet, och i det fall måste en bussning ske ut från centrum, då skolan måste ha tillräckligt elevunderlag för att det ska bära sig. Men det är ett ämne vi kommer att diskutera i medborgardialogen.
Det presenteras även fyra olika möjliga scenarior för grundskolans framtida struktur. En av dessa inriktningar är att man inte gör någon förändring på skolstrukturen. Att skolorna på landsbyggden totalrenoveras och att Frostaskolan och Georgshillsskolan rivs och byggs upp på nytt. Ett annat förslag är att bara bedriva skolverksamhet i tätorten. Det sista två förslagen är satsningar på landsbyggden och inriktar sig på att man slår ihop de mindre skolorna.
– Jag tycker att det är spännande process och ser positivt på skolans framtid i Hörby och vad utredningen har belyst. Utredningen ger oss ett gediget bra diskussionsunderlag för medborgardialog nu under våren, menar Lena Rosvall; ordförande i barn och utbildningsnämnden. Ett ställningstagande kommer till årsskiftet.
