När politikerna nu inför valet presenterar sina förslag beträffande skolan så handlar de ofta om ”quick fix”.
Allt för sällan baserar man de skolpolitiska utspelen på önskemål som framförts av berörda, yrkesverksamma lärare.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare
Liberalerna föreslår anställning av 18 000 lärarassistenter och Socialdemokraterna 5 000 sådana. I båda fallen förutsätter man en 50/50 finansiering mellan stat och kommun. Kostnaden för reformen blir enligt Liberalernas förslag drygt 6, 2 miljarder kronor och enlig Socialdemokraternas förslag cirka 1,7 miljarder kronor.
Visst skulle lärarassistenter i viss mån kunna underlätta lärarnas arbete, men ger de satsade pengarna fullgod utdelning?
Räknat per elev och läsår blir kostnaden för lärarassistenter enligt Liberalernas förslag närmare 5 000 kr och Socialdemokraternas omkring 1 400 kr.
Varför frågar man inte lärarna hur de på bästa sätt skulle vilja använda dessa pengar som nu uppenbarligen anses stå till lärarnas förfogande?
Som exempel kan nämnas att lärarna i genomsnitt tillåts köpa läromedel för en summa som väsentligt understiger 1 000 kr per elev och läsår.
Det belopp som Socialdemokraterna vill spendera på lärarassistenter skulle alternativt alltså kunna användas till en fördubbling av läromedelsanskaffningen samt inköp av många nya biblioteksböcker, ett antal klassuppsättningar av fack- och skönlitteratur, med mera.
Om man så önskar skulle ett ytterligare alternativ till användning av de socialdemokratiska pengarna kunna vara att införskaffa gåvoläromedel i alla ämnen till samtliga elever varje läsår.
De pengar som Liberalerna vill avsätta till lärarassistenter skulle med råge räcka till en ny dator till var och en av Sveriges skolelever. Räknar vi med en treårig avskrivning på datorerna så täcker det belopp som står till förfogande gott och väl även kostnaden för installation av digitala läromedel i alla ämnen i samtliga elevers och lärares datorer.
Naturligtvis varierar lärares önskemål och behov, i hög grad beroende av vilken utrustningsnivå deras skolor för närvarande befinner sig på. Är skolan redan digitaliserad fullt ut och såväl analoga som digitala läromedel finns att tillgå i fullgod utsträckning så kan lärare förstås ha andra önskemål och förslag. Det kan handla om utbyggd elevhälsa, nya möbler, förbättrad skolgårdsmiljö och inte minst höjda löner.
Ett gott råd till skolpolitiker på alla nivåer: Inled en dialog med lärarna innan ni sätter sprätt på miljon- eller miljardbelopp.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare
