Tre till fem minuter, det är allt som behövs för en modul för mikrolärande.
Men är det värt tiden, jämfört med längre traditionella kurser?
Forskning visar på goda resultat för mikrolärande, men det krävs att modulerna passar in i en större strategi för utbildning.
Annars blir det svårt att välja mellan moduler för mikrolärande, skriver Cédric Herregodts, vd på e-learningföretaget Flowsparks.
Behovet av livslångt kontinuerligt lärande har blivit ett mantra både i näringslivet och i samhället i stort. Det beror inte minst på behovet av att förstå hur nya verktyg som Chat GPT ska användas optimalt. Problemet är att allt hårdare budgettryck och högre krav på medarbetare gör att det blir svårare att få tid för utbildning. Hur ska man hinna gå på kurs när färre medarbetare förväntas få mer gjort?
Här kommer mikrolärande in i bilden. Löftet med mikrolärande är att slippa gå på en heldagskurs när man kan lägga ner tre till fem minuter vid lämpliga tillfällen. Men funkar det verkligen? Ja, enligt forskning är mikrolärande ett effektivt sätt att skaffa ny kunskap. Enligt RPS Research förbättrar mikrolärande förmågan att tillgodogöra sig kunskap på lång sikt med 80 procent. Enligt Software Advice ökar mikrolärande engagemang med 50 procent.
Och så vidare, det finns åtskilliga studier som visar att mikrolärande inte bara är ett smidigt och tidseffektivt alternativ för utbildning, både för de som utbildar sig och för de som skapar utbildningsmaterial. Mikrolärande ses också som ett bra, i många fall det bästa, sättet att skaffa ny kunskap. En ytterligare fördel är att det blir enklare att granska och säkerställa kvaliteten för utbildningsmaterialet, eftersom det handlar om korta moduler.
En positiv effekt till av mikrolärande gäller återkommande uppmaningar, så kallad ”nudging”, till medarbetare om att förkovra sig. Sådana upplevs helt säkert som mindre jobbiga om de hänvisar till korta inlärningsmoduler i stället för heldagskurser som det ändå inte finns tid för att delta i. Nudging kommer att betyda uppmuntran, i stället för tjat.
Det finns så klart utmaningar med mikrolärande, men först en beskrivning av vad det är. Mikrolärande är en form av e-lärande med hjälp av korta moduler. Fokus ligger på specifika ämnen i moduler som är tre till fem minuter långa. Modulerna kan innehålla animationer, video, podcastinslag, text, frågesport, etcetera.
Den största utmaningen med mikrolärande är troligtvis att välja mellan ett stort antal moduler. Det blir svårt för HR-personal och andra chefer, för att inte tala om medarbetarna som ska utbilda sig, att välja rätt moduler. För att undvika de här problemen måste man se till att mikrolärande är en del av en större digital utbildningsstrategi. Undersök var det finns kunskapsluckor och välj eller skapa moduler för att täppa igen dem.
En annan utmaning är att se till att en modul är fokuserad på ett inlärningsmål. Det är lockande att stoppa in generellt innehåll, vilket gör att det blir svårare att uppfylla ett inlärningsmål. Om en modul ska handla om att använda ett kalkylprogram bör man till exempel inte stoppa in innehåll om att kopiera filer.
Kort sagt, det räcker inte att bara förmedla länkar till en massa moduler för mikrolärande. Det måste vara moduler som uppfyller de inlärningsmål som dikteras av en genomarbetad strategi för utbildning.
Om vi bortser från de fördelar som beskrivs ovan kan vi konstatera att mikrolärande i många fall är det enda realistiska alternativet för utbildning. Att det finns en mängd argument som talar för mikrolärande kan vi se som en stor bonus.