Två spännande exempel på hur Burlövs kommun arbetar med FN:s barnkonvention är vid utbyggnaden av Tågarpskolan och projekteringen av Rusthållaregårdens förskola i Arlöv.
I dessa projekt har barn fått vara delaktiga i planeringen.
Under det senaste året har Tågarpskolan planerat för en ny skolgård och utbyggnation som kommer tillåta skolan att ta in fler elever. Idag går där cirka 350 elever där samtliga har haft möjlighet att involvera sig i projektet.
För skolans rektor, Inger Ljungbro Bengtsson har det alltid varit en självklarhet att eleverna är med och bestämmer kring frågor som gäller dem själva och deras vardagliga tillvaro.
Tågarpskolans arbete i förhållande till barnkonventionen
Tågarpskolans rektor Inger Ljungbro Bengtsson tillsammans med elever framför skisserna de ska utvärdera.
Skolans elever fick i uppdrag att individuellt eller i grupp ta fram en skiss över sina önskemål gällande skolgårdens utformning och utrustning. Önskemålen sammanställdes klassvis där de olika klassbidragen sedan presenterades för elevrådet. Just nu befinner de sig i processen där leverantörer av lekplatsutrustningar har kontaktats och har ombetts att ta fram skisser över de slutgiltiga bidragen.
– Det är så häftigt att se elevernas idéer bli verklighet med hjälp av leverantörernas skisser, säger rektor Inger Ljungbro Bengtsson.
Elevrådet berättar
Burlövstidningen har träffat Christian och Ronja från årskurs 6 och Melek från årskurs 3, som alla är med i skolans elevråd. Melek berättar att skolan fick besök av en landskapsarkitekt som visade olika förslag på hur en skolgård kan se ut, för att hjälpa eleverna att ta fram sina egna skisser.
Trots mängden av elever på skolan har det aldrig varit svårt att enas om vilken typ av utrustning skolgården ska ha. Överst bland önskemålen hos de flesta var hinderbana och studsmatta, säger Christian, Ronja och Melek enhetligt. Ronja berättar även att elevrådet har fått lära sig om att ta fram olika budgetalternativ och att det känns viktigt att vara delaktig vid besluten, detta trots att hon lämnar skolan efter årskurs 6.
– Man får tänka på de elever som går kvar på skolan, att de ska få en fin skolgård. Vi har hela tiden verkligen försökt att ta fram olika alternativ så att alla elever ska bli nöjda, berättar Ronja.
Besök från byggbranschen och vikten av involvering
Inger Ljungbro Bengtsson menar att det har varit viktigt och fint att många från byggbranschen har besökt skolan så att eleverna har fått möjlighet att ställa frågor om bygget och lära känna de personer som kommer att arbeta på skolan under byggtiden.
Rusthållaregårdens förskola
Förskolan är en nybyggnadsproduktion där det ännu inte går några förskolebarn. I uppstartsarbetet har flera av kommunens förskolerektorer delat med sig av sina erfarenheter till förskolans projektledare. Utifrån detta har sedan förskolan utformats.
Tillgodoser barnens bästa
Kommunen har tagit fram en beskrivning av hur förskolan ska se ut. Den har sedan prövats juridiskt, bland annat med hjälp av artiklar som finns att ta del av i barnrättslagen. Samtliga beslut som kommunen tagit har gjorts utifrån den rättsliga grund som är framtagen för att tillgodose barnens bästa. Det kan exempelvis handla om barnens rätt till rörelse och utveckling.
Barnens förskola
I kommunen har det även tagits fram ett styrdokument, som kallas för ”Barnens förskola” där samtliga förskolebarn har fått vara delaktiga i att beskriva sin drömförskola. Dokumentet används som underlag vid planering av nya förskolor. När Rusthållaregårdens förskola väl öppnar kommer både barn och vårdnadshavare att vara involverade i beslut som tas kring inne- och utemiljö.
