Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen.
Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie.
Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.
Malmö universitet konstruerar det nationella provet i historia för årskurs 9. I den analys av svaren som universitetet regelbundet gör lade forskare märke till att många elever misslyckas med frågan om Förintelsen.
– Vi tänkte att det är märkligt att eleverna hamnar fel med tanke på hur mycket fokus det är på Förintelsen i samhället i allmänhet och i historieämnet i synnerhet. Och vi vet att Förintelsen ingår i undervisningen i skolan, den är ett centralt innehåll i läroplanen, säger Fredrik Alvén, docent i historia vid Malmö universitet.
En av fyra elever blev underkända på frågan om orsaker till Förintelsen. Det är många jämfört med liknande frågor, som att med egen text utreda bakgrunden till kolonialismen eller industrialiseringen.
Två utgångspunkter
Studien visar att elevernas svar har två olika utgångspunkter. Den ena handlar om vetenskapliga orsaker och konsekvenser, en mer traditionell historisk förståelse. Den andra utgångspunkten är ett medborgerligt och moraliskt perspektiv. Olika lärare betonar dessa perspektiv olika mycket i undervisningen. En del av de underkända svaren handlar om att eleven har skrivit kort eller inte verkar ha kunskap. Men många av de underkända eleverna skriver långa svar och blir ändå inte godkända. Fler som misslyckas går den medborgerliga vägen.
Bild: Elias Alvén
– Eleverna kan beskriva vad som hände i lägren, hur många som dog och beskrivningar av vad som hände, men inte om vetenskapliga orsaker. Många av de underkända svaren fokuserar också på förövarna som Hitler, nazisterna och tyskarna, ofta förenklat avbildade som drivna av avsikten att begå folkmord, utan den historiska kontexten. Hitler beskrivs ibland nästan som att han genomförde Förintelsen på egen hand.
Liksom andra har eleverna många intryck gällande andra världskriget.
– Vi tror oss känna igen scener ur filmen Schindler’s List och boken Pojken i randig pyjamas, som vi vet används i skolan.
Svaren med högre betyg baseras på historiska aspekter som tyskarnas nederlag i första världskriget och mer komplexa förklaringar i samhället och ekonomin. De svaren innehåller också försiktiga paralleller med saker som händer i världen idag.
Både den vetenskapliga och moraliska aspekten är viktig, men det är viktigt i historiebeskrivningen att se större strukturer.
– Sedan är det både för elever och forskare svårt att inte känna avsky för det som hände under Förintelsen, men kunskapsmässigt måste man också distansera sig och se vad som hände runt om.
Lärdomar av historien
Resultaten kan inte tolkas som att undervisningen misslyckats, menar Fredrik Alvén, utan just att eleverna fokuserar på två olika sätt att beskriva historien: vetenskapligt eller moraliskt.
– Det är en diskussion som pågår, hur vi kan dra lärdomar av historien. Historieämnet blir ointressant om vi inte ser ett moraliskt perspektiv i det som hänt, och samtidigt väldigt förblindande om vi bara ser historien ur ett känslomässigt perspektiv, säger Fredrik Alvén.
– Det finns också en historiekulturell förklaring i att filmer, böcker och romaner så att säga konkurrerar med skolans undervisning i ämnet. Orsakerna till exempelvis den industriella revolutionen är inte en lika genomgående berättelse i vår kultur. Men jag kan spekulera i att med ökat klimatperspektiv och fler klimatkatastrofer så kan den industriella revolutionen få en annan betydelse framöver: ett historiskt innehåll med uppmaningar om ett mer moraliskt ansvar.
