En vanlig missuppfattning är att slutna system, så kallade proprietära, är bättre och säkrare än system där man kan se hur de är programmerade. För om källkoden är tillgänglig kan ju vem som helst se bristerna i koden? Tvärtom. Fler har insyn i koden och en högre grad av kvalitetssäkring kan uppnås. Även personer utanför firman som gjort programmet kan ju kontrollera koden och ändra i den om det skulle behövas.
KRÖNIKA- En annan myt är att program som är öppen källkod är gratis och har ingen support. Detta är inte heller sant. Man köper det som man köper vilken tjänst som helt. Det fungerar ungefär som när man skall låta måla köket hemma. Man ringer en målare, denne kommer och målar och tar betalt för färgen och tiden denne lagt ned. Sedan lämnar målaren dig med färg som du vet vad den är och dessutom är din. Du äger färgen och kan när som helst själv måla om eller anlita en annan målare. Tänk om det skulle fungera som med proprietär programvara. Du anlitar en målare
Öppen källkod, en demokratifråga?
som målar i en färg som liknar den färg du bestämt dig för, men inte riktigt. Det går snabbt att få färgen på väggarna, men du får inte reda på hur det gick till. Du upptäcker brister i färgen och målaren kommer då och då och rättar till lite. Du betalar målaren en summa pengar, men färgen är inte din utan firman kan när som helst ta bort färgen eller ändra den. Ni hör hur det låter. Galet.
Öppen källkod skrivs inte bara av programmerare på fritiden utan det finns firmor som skriver program mot betalning. Skillnaden är att när de är klara, äger kunden koden och programmet. Så om kunden vill kan denne gå till en annan firma som ändrar på programmet. Varför är detta bra, då? Jo, flera av de specialutformade program som synkroniserar data, hanterar användare, övervakar nätverk, migrerar plattformar, är just proprietära. En del fungerar precis som de ska, men flera gör det inte. Eftersom kunden ofta är liten och ändringarna blir omfattande, vill företagen helst inte ändra i koden för att kompilera en ny version åt kunden. Om nu dessa små anpassningsprogram köptes som öppen källkod, kan man lättare ändra och anpassa programmen. Säkerheten, då? Antagligen blir den högre då fler kan kontrollera koden, dolda fel har svårare att gömma sig.
Att använda öppen källkod gör att fler kan få tillgång till mjukvara. Om man vill ha en programvara som kan redigera bilder kanske man tänker på Adobes Photoshop som ju kostar pengar i månaden, kanske inte är för alla elever. Använder man Gimp som är öppen källkod så kostar programmet ingenting men kan nästan samma saker. Microsoft Office kostar nästan 2000:- exkl. moms medan Libre Office är gratis. Detta gör ju att man skulle kunna säga att öppen källkod är en demokratifråga. Använder skolor program som bygger på öppen källkod och är gratis kan eleverna själva ha dessa program hemma. När skolor skickar dokument per epost till föräldrar är det ofta i propreitära format. Det finns ju öppna dokumentformat att använda.
Nu säger jag inte att man skall byta ut alla mjukvaror på ett bräde till öppen källkod, utan man kan använda det med omdöme. Vilket officepaket är bäst? Rättstavningen i MS Office är ju utmärkt, vilket den inte är i Libre Office. Fördel Microsoft. Vilken webbserver är bäst? Ja, Apache är gratis och den världsledande plattformen. Microsoft kostar pengar och kräver ganska stöddig hårdvara. Fördel öppen källkod. Det jag vill är att man börjar tänka efter, skall ett program som importerar användare från ett system till ett annat i vår speciallösning vara öppen källkod eller proprietär? En liten speciallösning som är väldigt specifik tenderar att behöva ändras på, ofta med kort varsel. Inte alltid så lätt att få en stor proprietär mjukavaruutvecklare att göra med en lien produkt. Det är antagligen mycket lättare att få en mjukvarufirma som arbetar per timme att göra det. (Om man inte gör det själv)
Så, tänk efter. Vad använder jag för mjukvaror idag, och vilka mjukvaror skulle jag kunna använda som är öppen källkod? Här finns det mycket pengar att tjäna och dessutom chansen att tillgängliggöra mjukvarorna till elever på ett helt annat sätt.
