Elevboom och lärarbrist kräver flera åtgärder

När antalet elever blir fler samtidigt som många lärare går i pension, behövs åtgärder både för att öka antalet lärare och för att utveckla organisation och arbetssätt i skolan.

− Alla skolformer, från förskola till vuxenutbildning, kommer att öka samtidigt. Det är en helt ny situation som ställer stora krav både på staten och huvudmännen att arbeta med en rad olika insatser, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

SKL:s nya rapport visar att behovet av lärare är så stort att det inte räcker att enbart utbilda fler. Lärarutbildningen är redan idag Sveriges största yrkesutbildning på högskolenivå.

– Enbart en utbyggnad av lärarutbildningen är inte realistisk för att lösa lärarbristen. Vi behöver också andra yrken i samhället, som sjuksköterskor, ingenjörer, läkare, socionomer och så vidare, säger Per-Arne Andersson.

Fler lärare och nya arbetsformer

SKL:s rapport lyfter exempel både på hur antalet lärare kan öka och hur skolan kan utveckla sina arbetssätt. De lokala arbetsgivarna behöver arbeta med en rad olika åtgärder, så att lärare och elever får bästa möjliga förutsättningar:

  • Olika former av vidareutbildningar av redan anställda, fånga upp lärare med utländsk utbildning, anställa pensionerade lärare, öka genomströmningen i lärarutbildningen och öka samverkan mellan lärosäten och huvudmännen.
  • Ökat samarbete mellan lärare, koncentration på skolans kärnuppdrag, arbetsspecialisering, variera elevgrupperna fjärrundervisning, att andra yrkesgrupper kompletterar lärare i skolan, samverkan mellan skolor i en och samma kommun.

Lokala exempel

Kommuner och skolor arbetar redan idag för att möta de ökande rekryteringsbehoven. I rapporten lyfter vi fram exempel inom en rad olika områden från ett tjugotal kommuner.

Ett exempel är Lärarutbildningskontraktet som kommunerna i Dalaregionen och Högskolan Dalarna lanserade 2017. Satsningen innebär att studenter ges möjlighet att studera till lärare och samtidigt arbeta i skolan, med lön under hela studietiden.

Ett annat exempel är Värmdö skärgårdsskola som ingår i Skolverkets försöksverksamhet och provar fjärrundervisning i fler ämnen och årskurser än vad som är tillåtet inom dagens reglering.

Fakta

Fram till år 2027 kommer antalet barn och elever i förskole-, grundskole-och gymnasieålder öka med nästan 350 000 personer, vilket motsvarar en ökning på cirka femton procent jämfört med 2017.

Bara de närmaste åren kommer över 600 nya förskolor och 300 nya skolor behöva byggas i Sverige för att rymma alla.

Fram till år 2031 är det totala rekryteringsbehovet av lärare 187 000 heltidstjänster. Störst är behoven de närmaste fem åren då skolor och förskolor beräknas rekrytera lärare och förskollärare till motsvarande 77 000 heltidstjänster.

Nästan var fjärde av alla nya studenter på högskolans yrkesprogram påbörjar idag en lärarutbildning. För att möta behoven skulle den siffran behöva vara betydligt högre.

Till bilden hör att bristen på arbetskraft kommer att öka inom många yrken under de kommande tio åren.

Allt fler lärare återvänder till yrket. Förra året ökade siffran med 40 procent, det vill säga 3 100 lärare som kom tillbaka till skolan.

Sedan 2011 har kommunerna satsat 15 miljarder kronor på lärarlönerna utöver industriavtalets nivå, som fungerar som riktmärke för hela arbetsmarknaden, och utöver de statliga lönesatsningarna under samma tid.

Läs/Ladda ned rapporten här: https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/skolans-rekryteringsutmaningar-.html