Harvardprofessorn Claudia Goldin har nära band till Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, där hon är hedersdoktor sedan 2011.
I går blev det klart att hon blir årets mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Hon är den tredje kvinnan som får priset sedan det instiftades i slutet av 1960-talet.
I dag ger Lundaprofessorerna Maria Stanfors och Kerstin Enflo sina personliga reflektioner kring att Goldin får det som ibland kallas ”Nobelpriset i ekonomi”.
Årets Ekonomipristagare Claudia Goldin har besökt Lund och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet flera gånger. Hon har bland annat hållit i seminarier, deltagit i konferenser och suttit i rådgivande kommittén för Centrum för ekonomisk demografi. Sedan 2011 är hon hedersdoktor vid just Ekonomihögskolan.
”Könsskillnader har sällan prioriterats”
Maria Stanfors är prorektor och professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan. Hon har haft kontakt med Claudia Goldin i många år och säger sig vara både ”glad och förvånad” över att Harvard-kollegan får prestigefulla Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023.
– Det är stort att Claudia Goldin får Ekonomipriset som ensam pristagare och det är stort att man vågar belöna en empirisk forskare som har fokuserat på historiska processer och på kvinnor. Det betyder mycket för ett fält som inte alltid har den högsta prestigen inom ekonomivetenskapen. Hon är en lysande stjärna, men de frågor som hon fått priset för – könsskillnader på arbetsmarknaden, kvinnors val mellan arbete och familj, diskriminering – har sällan prioriterats inom nationalekonomi och ekonomisk historia, säger Maria Stanfors och fortsätter:
– Claudia Goldin är verkligen en vetenskapsperson i sann bemärkelse. Hon kombinerar teori med empiri, gräver i arkiv för att hitta nya data och utvecklar existerande teorier. Ofta har hon gjort nedslag där empiri funnits, utforskat relaterade fenomen och testat hypoteser på ett sätt som tillsammans blir en större helhet. Därmed har hon kunnat både ställa och svara på stora frågor. Det kan till exempel handla om mäns och kvinnors arbetsmarknadsutfall – har skillnaden att göra med diskriminering och i så fall vilken typ av diskriminering?
En välkänd studie av Goldin är ett experiment med öppna respektive ”blinda” uppspelningar för instrumentalister till en symfoniorkester. En annan studie som också utnyttjar en experimentsituation är introducerandet av p-pillret i USA och vilka effekter detta fick för kvinnors beslut angående karriär och familjebildning.
– Claudia Goldins gärning handlar inte bara om arbetsmarknadsutfallet, utan också om hur hon studerar valsituationer, exempelvis vad gäller utbildning eller att gifta sig och skaffa barn. Hon knyter därmed ihop kvinnors roll i produktionen med deras reproduktiva roll, säger Maria Stanfors.
Goldin inspirerade Lundaforskaren: ”Nu är hon självklar”
Hon har varit en viktig inspirationskälla under mer eller mindre hela Maria Stanfors forskarkarriär.
– Claudia Goldin tog kontakt med mig efter att jag varit i USA runt förra millennieskiftet och presenterat mitt allra första paper på en konferens. Jag skrev om kvinnors deltagande i utbildning och på arbetsmarknaden och även om lönegapets långsiktiga utveckling och var inspirerad av Goldin. Hennes forskning fanns dock inte på några kurslistor hos oss vid den tidpunkten. Det ändrades då jag fick kursansvar och nu är hon självklar.
Det där första mejlet blev början på ett långvarigt utbyte mellan Maria Stanfors och Claudia Goldin; mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Harvard.
Claudia Goldin
– Hon och hennes kollega (men också man, nationalekonomen Lawrence F. Katz) var i Lund första gången våren 2000 och gav seminarium om det som sen blev ett inflytelserikt papper om p-pillrets betydelse för kvinnors utbildning och karriärer. Sedan dess har hon återvänt till Lund flera gånger, för seminarier och konferenser. Och hon har deltagit som referent till Centrum för ekonomisk demografi. Hon har också bjudit in mig till Harvard några gånger – härom året pratade jag på en konferens som hon ordnade. Hon har betytt mycket för mig och är en god vän till Ekonomihögskolan.
”En triangel av sprängstoff”
Kerstin Enflo är professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Hon kommenterar:
– Det jag tycker är häftigast med Claudia Goldin är att hon är en sådan otroligt noggrann och duktig ekonomisk historiker. Hon går djupt ner i källorna och hittar nya sätt att mäta på, säger Kerstin Enflo och fortsätter:
– Dessutom är hon en jättemodern arbetsmarknadsekonom, som arbetar med metoder som verkligen är avancerade ekonometriskt. Andra forskare inom både arbetsmarknadsekonomi och ekonomisk historia har det allra största förtroende för henne. Det är mycket imponerade och gör också att hennes forskning får ett brett genomslag. Just den här tvärvetenskapen och nytänket kring metod och förklaringar, kring könsskillnader och genus – det blir en triangel av sprängstoff. Personligen är det verkligen det som jag imponeras av.
