Kan man undvika att skapa det så kallade teori-praktik gapet för studenter?
Kan man förändra synen på att teori är en abstrakt forskningsbaserad kunskap som studeras på campus och att praktik är det konkreta arbetet som utförs på en arbetsplats?
Det har Ville Björck på Högskolan Väst undersökt i sin avhandling i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande.
Berätta vad du forskar om?
Ville Björck resonerar kring förhållandet teori och praktik i sin avhandling.
Jag forskar om en form av högre utbildning som kallas för Arbetsintegrerat lärande (AIL). En vanlig design av AIL är att dela upp studenternas utbildning i campus- och arbetsplatsförlagda delar som ofta kallas för ”teori” respektive ”praktik”.
Fokus i avhandlingen är en terminologi som gestaltas i denna design och sprider tänkandet att ”teori” är en abstrakt forskningsbaserad kunskap som studeras på campus och ”praktik” är det konkreta arbetet som utförs på en arbetsplats.
Detta tänkande är dualistiskt eftersom det sprider budskapet att ”teori” och ”praktik” är varandras kontraster. Avhandlingen argumenterar för att detta tänkande primärt polariserar de campus- och de arbetsplatsförlagda delarna för studenterna och därmed bidrar primärt till att skapa gapet mellan dessa delar som vanligtvis kallas för teori-praktik gapet.
Varför har du valt just detta område?
Tanken är att detta upplägg skall hjälpa studenterna att överbrygga det så kallade teori-praktik gapet. Jag argumenterar för tesen att upplägget ifråga och den terminologi som detta upplägg gestaltar bidrar primärt till att skapa, men också till att överbrygga detta gap för studenterna. Tesen jag argumenterar för är viktig att synliggöra för den ges inte särskilt stort utrymme i AIL-forskningen som istället ofta utgår ifrån att det nämnda utbildningsupplägget framförallt hjälper studenter att överbrygga gapet.
Hur har forskningen gått till?
Forskningen bygger dels på intervjuer, men även dokumentstudier. Jag har undersökt hur fyra olika idéer inom den terminologi som jag studerar upprätthåller det dualistiska tänkandet att ”teori” är en abstrakt forskningsbaserad kunskap som studeras på campus och ”praktik” är det konkreta arbetet som utförs på en arbetsplats. Det har blivit 20 intervjuer med studenter från följande olika program som alla innehåller campus- och arbetsplatsförlagda delar: Lärarprogrammet, Ekonomprogrammet, Hälsopromotionsprogrammet, Maskiningenjörsprogrammet och Industriell ekonomi och samtliga är från Högskolan Väst.
Vad är de viktigaste resultaten?
Ett viktigt resultat är att jag visar att studenter via nämnda utbildningsupplägg a) regelbundet möter gap mellan vad de lär sig på campus och på arbetsplatser och b) möter en terminologi som uppmuntrar dem att se alla dessa gap som teori-praktik gap. Ett annat viktigt resultat är att jag visar att detta upplägg också ger studenterna möjlighet att integrera vad de lär sig på campus och på arbetsplatser, och när denna integration lyckas kan man säga att studenterna får budskapet att de lyckats överbrygga ”teori-praktik” gapet. Avslutningsvis är ett viktigt resultat att jag exemplifierar att det eventuellt finns en möjlighet att skapa tredjeplatser för professionellt lärande som kan förkroppsliga och ge studenter det icke-dualistiska budskapet att teori är form av kunskap som både i forskningsbaserad och informell form utgör en del av och skapas via yrkesarbete. Det skulle kunna vara fysiska och/eller virtuella mötesplatser, som utgör hybrider av de lärandemiljöer som studenter möter på campus och på arbetsplatser. Dessa mötesplatser skulle potentiellt kunna undvika att skapa det så kallade teori-praktik gapet för studenter genom att erbjuda dem att delta i lärandeaktiviteter som visar hur teorier i olika former och skepnader används i och utvecklas genom yrkesarbete.
Vad vill du bidra med i utvecklingen framåt?
I min forskning har jag inspirerats av Michel Foucaults problematiserande ansats snarare än en lösningsorienterad ansats. Detta innebär att när jag skriver om tredjeplatser diskuterar jag om det är möjligt att skapa sådana mötesplatser, men jag presenterar inte dessa potentiella platser som den ultimata lösningen på hur professionell utbildning skall utformas.
Hur ser du på framtiden – vad händer nu?
Jag vill forska vidare om AIL och kanske utveckla tankarna kring vad tredjeplatser kan innebära, för det går säkert att utveckla detta mer. Jag tycker det är särskilt spännande att diskutera själva tanken om att skapa tredjeplatser där man kan komma från ett dualistiskt tänkande om vad teori och praktik är och hur de förhåller sig till varandra och istället få möta ett icke-dualistiskt tänkande om detta.
