Att ha bra koll på hur det går för varje elev är en självklarhet på Vittra Kungshagen i Nyköping.
Skolan jobbar med täta uppföljningar av elevernas kunskapsresultat för att snabbt kunna agera om de märker att en elev riskerar att hamna mellan stolarna.
Maria Skogsberg, Johan Skeppstedt och Daniel Brokvist på Vittra Kungshagen i Nyköping
Var sjätte vecka träffas skolledning, lärare och elevhälsa under två dagar för att utvärdera och planera insatser, och två gånger per läsår gör lärarna betygsprognoser som är en nulägesbedömning av vilket betyg varje elev förväntas nå vid läsårets slut.
– När vi jobbar med avstämningar och prognoser får vi värdefull information om flera delar av verksamheten.
Vi kan till exempel se hur enskilda elever presterar i olika ämnen och om det finns några särskilda ämnen där många elever har utmaningar.
Man kan säga att vi tar tempen på skolan för att kunna planera och genomföra gemensamma insatser, säger Johan Skeppstedt, rektor på Vittra Kungshagen.
Gemensamt ansvar
Alla medarbetare på skolan är involverade i arbetet med avstämningar och prognoser, och lärarna har tillgång till varandras bedömningar. Det gemensamma ansvaret för alla elever är tydligt och så långt det går försöker man göra insatser som många elever gynnas av.
– Alla lösningar kan inte vara individuella lösningar, det är viktigt att hitta förbättringsåtgärder som kan bli en del i det normala arbetet på skolan. Det är också viktigt att vi ser arbetslaget som ett team runt eleverna. Jag som undervisar i samhällsorienterande ämnen kan inte bara tänka på mitt ämnesområde, vi måste jobba tillsammans, säger läraren och arbetslagsledaren Daniel Brokvist.
Elevhälsan är central i arbetet med avstämningar och prognoser. Maria Skogsberg, som är speciallärare, berättar att hon både kan stötta elever och pedagoger, beroende på vad uppföljningarna visar.
– Mitt huvuduppdrag är att titta på hur eleverna mår och analysera vilket stöd de behöver. Om det handlar om en elev som plötsligt har hög frånvaro i många ämnen så kanske det i första hand gäller att få eleven att må bra och vilja komma till skolan. Men om en elev dippar i ett enskilt ämne behöver vi titta närmare på vad det beror på. Kanske behöver ämnesläraren någon form av stöd för att nå fram till just den eleven, säger hon.
Johan Skeppstedt tycker att de regelbundna uppföljningarna är ett bra stöd för honom som rektor.
– Att ha stenkoll på var vi står innebär att jag som skolledare kan planera organisationen, till exempel vilka kompetenser vi behöver anställa och vilka utvecklingsområden vi behöver fokusera mer på framöver. Att ha ett system som ger fullständig överblick är rätt coolt faktiskt, men det kan också vara lite jobbigt. Man blir ju väldigt medveten om sina utmaningar, men det är också då man får möjlighet att jobba med utveckling på riktigt, säger han.
