Allt fler lärare testar metoden Det omvända klassrummet, mer känt som flipped classroom. Metoden innebär att eleverna får förbereda sig inför lektionen genom att ta del av material i förväg, som de sen arbetar med på lektionstid. Men ger det effekt på elevresultatet? Den frågan ställde sig tre lärare på Norra Real och beslutade att det var dags att undersöka.
Skolforskningsprojektet JiPPi startade våren 2014 på gymnasieskolan Norra Real för att undersöka effekten av att flippa undervisningen. Pedagog Stockholm besökte skolan för ett samtal med tre forskande lärare – Lars Adiels, lektor i fysik, och Patrik Sandström och Daniel Barker som båda undervisar i matematik och fysik.
Hur de flippar
Daniel, Lars och Patrik flippar sina lektioner genom att eleverna får en läxa i form av en filmad genomgång med efterföljande kontrollfrågor som de svarar på digitalt. Svaren använder lärarna sen som förberedelse till lektionen. Genom kontrollfrågorna kan de se vad eleverna har förstått av kunskapsstoffet och vad eleverna tycker är svårt. Tiden som vinns av att eleverna ser genomgången innan lektionen används för elevsamtal och att arbeta med materialet på lektionstid.
Det var Daniel som började flippa på Norra Real och han utgick från fysikprofessorn vid Harvard Erik Mazurs idéer, medan Lars hörde talas om metoden via pedagogikprofessorn Dylan Wiliams. Daniel berättar att Mazur började låta eleverna förbreda sig innan lektionerna i början av 90-talet, men själva begreppet – Flipped classroom – dök upp några år senare. Det är omtvistat om begreppet handlar om att eleverna får se förinspelade genomgångar eller om det handlar om förberedelsen i sig.
I JiPPi-projektet har flippandet två element – Just in time teaching (JiTT) och Peer instruction (PI). I JiPPi projektet är detta hopskrivet – JiTT + Π (stora pi) till JiΠ eller JiPPI. Just in time teaching betyder att de till sin flipp har kontrollfrågor för att kolla av elevens förståelse av materialet. Peer instruction innebär att eleverna, enskilt eller tillsammans, får svara på frågor om materialet under lektionen via datorprogram, så att undervisande lärare kan följa deras tankegångar.
Mätbara elevresultat
En viktig del av projektet är att mäta elevresultaten.
– Vi ville mäta kvantitativt och använder oss av effektmått för att kartlägga elevernas resultat, säger Lars.
Tidigare forskning finns framförallt på universitetsnivå och Lars säger att han inte känner till någon forskning på gymnasienivå. Han nämner att han frågat skolforskaren John Hattie om detta och fått till svar att metoden är för ny för att det ska finnas forskning på området.
När jag frågar om det finns evidens på att flipped classroom höjer elevernas resultat skrattar de och Lars svarar:
– Ja, nu har vi det, vi har ju mätt! Den som fick bäst resultat med sin elevgrupp var Patrik och när vi diskuterade vad det var som gjorde det tror vi att han var duktigare på Peer-delen. Daniel var inte med i den här mätningen.
Jag ber Patrik berätta vad han gjorde som ledde till det goda resultatet.
– Eleverna kommer förberedda efter att ha tittat på en kort filmsnutt och gjort kontrollfrågor som jag kan kontrollera innan jag går in i klassrummet. Min lektionsplanering går ut på att se vad eleverna faktiskt kan innan lektionen. Jag brukar börja med att nysta upp frågor de har kring begreppen och med hjälp av följdfrågor via olika program kan jag live i klassrummet se hur de tänker. Det kan vara flervalsfrågor eller ett short answer som de skickar in till mig. Om jag står och undervisar traditionellt brukar det vara med en genomgång och sen har jag interaktion med en elev. Men med den här metoden kan jag faktiskt få in svar från samtliga. Om det sitter trettio elever kan jag få in trettio svar och se hur alla tänker och vi kan diskutera det. Jag tror att man ibland missar de elever som sitter tysta och kan eller kanske inte kan. Jag tror jag får en bättre uppfattning av vad gruppen tror och kan nu.
Lars påpekar att tysta elever vågar fråga mer med den här metoden eftersom när alla diskuterar och alla svar är offentliga visar det sig att det finns fler som inte förstår och då är det lättare att be om en förklaring.
Positiva elevreaktioner
Patrik berättar att vissa elever var skeptiska i början, men att eleverna blir allt positivare. Genom enkäter har de fått reda på att det i sex klasser bara finns några enstaka elever som inte tycker detta är ett bra undervisningssätt. Personligen tycker Patrik metoden är en framgång eftersom den gynnar eleverna resultatmässigt. Daniel berättar om reaktionen hos en klass som gått från flippad till traditionell undervisning:
– Jag hade en klass som tittade på film de första två läsåren, tredje året fick de en kurs med en annan lärare som hade traditionella lektioner, en fantastiskt duktig lärare. Jag frågade dem om de tyckte det var skönt att ha genomgångarna i klassrummet igen och de sa att genomgångarna var bra, men att det inte fanns någon vinst med det. Eleverna saknade att få mer tid att arbeta med uppgifterna i klassrummet där de kunde få stöd av både lärare och klasskamrater.
I JiPPiprojektet har de valt att flippa med film och kontrollfrågor eftersom de när de skulle börja mäta ville ha en tydligt avgränsad metod. Daniel förtydligar att de vill ändra en faktor i taget, så först testar de film med kontrollfrågor och mäter på den effekten. När det är testat och dokumenterat är de öppna för att låta eleverna läsa i förväg och mäta effekten av det, men de vill inte blanda metoder.
Daniel berättar att eleverna redan tidigt var entusiastiska till den flippade undervisningen men att det i början av flippandet inte gav effekt på deras resultat.
– Med JiPPiprojektet vill vi både att eleverna tycker om undervisningen och att det skapar resultat.
Populärt att flippa
När jag frågar om de har någon teori om varför flipped classroom är så populär metod i Sverige just nu pekar Lars på Daniel, som skrattar och tackar för passningen. Lars påpekar att Daniel vintern 2014 vann Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) Ingvar Lindqvists pris för fysiklärare och att det beror på hans engagemang inom flipped classroom. Lars rekommenderar den nyfikne att se Daniels presentation i samband med prisutdelningen (Länk till annan webbplats, http://urplay.se/Produkter/183004-UR-Samtiden-Ingvar-Lindqvistdagen-2014-Flipped-classroom-ett-annorlunda-arbetssatt). Daniel tror att det beror på att det blivit så lätt att hantera digitala medier och att alla med en dator, mobil eller platta kan filma idag och att det finns engagerade pedagoger som är nyfikna på den nya tekniken och hur den kan skapa nya undervisningsmetoder. Lars påpekar även att tidsvinsten är hög både för lärare och elever.
– En genomgång som kunde ta en lektionstimme förut kan man nu göra på fem-tio minuter.
Det kan vara svårt att hinna producera filmerna med tanke på tiden, men eftersom de är fem som samarbetar kan de turas om att framställa filmerna. Patrik berättar att det i början var frustrerande att det tog så lång tid att göra en film.
– De första filmerna kan ta flera timmar att göra och så blir det en snutt på fem minuter och då blir man jättebesviken men håll ut för efter några gånger tar det bara fem minuter att göra film på fem minuter.
En stor påse med utmaningar
Men som med alla nya metoder finns det även utmaningar med att börja flippa. Patrik berättar att han kunde känna oro precis när han började flippa sina lektioner men att flippande överlag har varit en positiv upplevelse.
– När jag stiger in i klassrummet vet jag vad eleverna kan och det är där jag börjar min lektion.
Daniel menar också att det är jobbigt att filma sig själv och få syn på sig som berättare, Patrik nickar instämmande.
– Att spela in sig själv och höra sin egen röst förklara är så fruktansvärt nyttigt, man lär sig jättemycket av det. Jag tror vi lärare är dåliga på att utvärdera vad som händer i klassrummet. Man kan jämföra det med en målare som målar en vägg och sen vänder ryggen mot den och aldrig mer tittar på den. Ofta går man in, har sin undervisning och går ut och i bästa fall tittar man igenom sina anteckningar nästa år och funderar vad ska jag göra annorlunda? När vi spelar in och tittar på varandra utvecklas vi hela tiden, det blir fortbildning att spela in sig själv, förklarar Patrik.
Daniel påpekar att projektet fått dem att öppna dörrarna till sina klassrum och att de nu kan prata om sina olika undervisningsstilar tillsammans. Lars påpekar även att de genom att mäta kan se om den nya metoden påverkar elevresultatet, vilket stärker motivationen att utvecklas som lärare.
– Genom att titta på sig själv blir man mer koncentrerad, mer avgränsad, man upprepar sig inte och tappar inte tråden eftersom man får syn på de detaljerna hos sig själv. Tidigare hade man en känsla för vad som funkade men nu kan man se det svart på vitt, säger Daniel.
Slutligen ber jag dem om de har några avslutande ord till en person som ska börja flippa.
– Våga! säger Lars.
– Och våga göra fel, fyller Patrik i.
– Sänk ambitionsnivån, säger Daniel och skrattar.
De är överrens om att man måste våga testa och inte bli avskräckt om det inte blir perfekt första gången, övning ger färdighet.