Konferens vid Högskolan i Borås lyfter frågor om bibliotekens roll i samhället

Kan biblioteken göra människor mer delaktiga i samhället?

Vilken betydelse har biblioteken i samhället och är det viktigt att alla samhällsgrupper deltar i bibliotekens verksamhet? Om detta handlar konferensen Delaktighetens dilemma – vad är ett bibliotek idag?

Och hur påverkas demokratin när flera samhällsgrupper inte tar del av bibliotekens utbud?

Sådana frågor står i centrum för konferensen Delaktighetens dilemma – vad är ett bibliotek idag? som anordnas av Kultur i Väst och Centrum för Kulturpolitisk Forskning (KPC) den 7 november, vid Högskolan i Borås.

Flera verksamhetsrepresentanter och forskare kommer till konferensen för att lyfta olika perspektiv på delaktighet. En av dem är Roger Blomgren, professor i Biblioteks- och informationsvetenskap och föreståndare vid Centrum för Kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås.

– Biblioteket är en av de mest välbesökta kulturinstitutionerna i landet, men digitaliseringen har skapat en annan spelplan för delaktighet. I dag kan vi se att ungdomar besöker bibliotek och andra kulturverksamheter i mindre utsträckning än tidigare och att det finns områden i landet dit kulturen inte alls når ut, säger han.

Men detta behöver inte, enligt Roger Blomgren, nödvändigtvis vara ett problem för de ”drabbade”.

Delaktighet ur användarens perspektiv

Roger Blomgren menar att den kulturpolitiska forskningen länge har utgått från kulturinstitutionernas och bibliotekens egna perspektiv om hur verksamheten ska nå alla.

– Det har saknats en djupare diskussion med fokus på de individer och grupper som verksamheterna riktar sig till. Men biblioteken har kommit längre än övriga kulturverksamheter i detta arbete, säger han.

Han hoppas att konferensen ska vända på perspektiven och leda till att såväl biblioteksanvändarna som övriga kulturanvändare uppmärksammas mer i framtidens forskning och debatt.

– Biblioteksanvändarna är ju kulturpolitikens kärna. Att diskutera bibliotek utan att tala om bibliotekens användare, är som att diskutera skolpolitik utan att tala om elever, säger han.

Vill veta mer om biblioteksanvändare

Katarina Michnik, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, och Catarina Eriksson, doktorand vid Bibliotekshögskolan, kommer också till konferensen för att tala om bibliotekens användare och icke-användare.

– Vi har gjort flera undersökningar där vi bland annat studerar människors tillit och förtroende för bibliotek och hur detta förtroende skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Tidigare studier har visat att människor använder bibliotek i olika stor utsträckning beroende på var de bor, hur gamla de är och vilken utbildning de har, men härutöver vet vi tyvärr ganska lite om bibliotekens användare, säger Catarina Eriksson.

Catarina Eriksson och Katarina Michnik vill öka förståelsen genom att bland annat undersöka biblioteksanvändarnas politiska preferenser.

– Det är sannolikt att en stor del av biblioteksanvändarna har vänsterpolitiska preferenser och att den här gruppen generellt sett också känner ett större förtroende för biblioteket som institution. Att vissa samhällsgrupper känner ett större förtroende för biblioteken, skulle kunna uppfattas som ett demokratiskt problem, menar Catarina Eriksson.

Forskning som gör nytta

Roger Blomgren ser konferensen som en möjlighet att samverka och att dela Bibliotekshögskolans forskning med dem som arbetar inom kultur- och bibliotekssektorn.

– Kulturpolitiskt Centrum vid Högskolan i Borås har som roll att hitta aktörer utanför akademin att samverka med. Vi är den enda centrumbildningen i landet som ägnar sig åt den här formen av kulturpolitisk forskning. Konferensen är ett sätt att dela vår forskning så att den kan komma till nytta ute i verksamheten.