Sverige ensamt om att inte stänga grundskolan
Hem Nyheter Sverige ensamt om att inte stänga grundskolan

Sverige ensamt om att inte stänga grundskolan

Publicerat av: Redaktionen

Skolans sociala roll, begränsningar med distansundervisning och vikten av att vara förberedd på framtida pandemier.

Det är några centrala erfarenheter i spåren av skolnedstängningar.

Det visar en genomgång av den politiska diskussionen i åtta europeiska länder där endast Sverige inte stängde skolan.

En forskargrupp vid Göteborgs universitet har analyserat hur åtta europeiska länder hanterade pandemin under den första vågen vintern och våren 2020, och vilka motiv de angav för att stänga ned (eller inte stänga ned) grundskolan. I forskargruppen ingick personer med mycket goda kunskaper i de berörda ländernas politiska system och språk, och man har bland att gått igenom offentliga dokument från regeringar och myndigheter, offentlig information gällande pandemin, presskonferenser och medierapportering.

– I samtliga länder var det regeringen som fattade beslut om grundskolorna skulle stängas eller inte. Politiska överväganden och medicinska skäl var i olika grad avgörande för besluten. Medan politiska övervägande var viktigast i Danmark, Finland, Italien, Norge och Polen, var medicinska skäl viktigast i Tyskland, Sverige och Grekland, säger Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik.

Sverige ensamt om att inte stänga grundskolan

Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik.

Sveriges beslut att hålla grundskolan var unikt
I de åtta jämförda länderna hade Sverige flest bekräftade covidfall sett till invånarantal. Trots det var det endast i Sverige som grundskolan inte stängdes ned.

– Det främsta skälet till att Sverige inte stängde skolan är den svenska konstitutionen med självständiga myndigheter och där ministerstyre är förbjudet. Det gjorde att regeringen inte kunde köra över Folkhälsomyndigheten vars bedömningar låg till grund för regeringens beslut, säger Sverker Lindblad.

– En annan viktig aspekt är att den svenska strategin i stor utsträckning vilade på tillit i stället för tvång, det vill säga att medborgarna skulle vara solidariska med de rekommendationer som gavs.

Viktiga erfarenheter för framtida pandemier
I spåren av skolnedstängningarna uppstod det i många fall en diskussion om samhällets beredskap för pandemier, sociala konsekvenser av skolnedstängningar och svårigheter med distansundervisning. Sverker Lindblad lyfter fram fyra viktiga erfarenheter:

  • Samhället och skolan behöver vara förberedda på en pandemi och på att kunna hantera kraven på avstånd, hygien och andra åtgärder för att dämpa smittspridningen.
  • Undervisning på distans har visat sig ha en baksida, både i termer av bristande social omsorg och bristande effektivitet.
  • Pandemin visade på betydelsen av skolan som samhällelig institution – för social samvaro och fostran, men också på klassrumsundervisningens betydelse för eleverna.
  • Pandemin visade på behovet av pedagogiska insatser för att skola medborgarna i hur de ska hantera pandemin på ett klokt och ansvarsfullt sätt.

– Det är en angelägen uppgift för pedagogisk forskning att utveckla och pröva idéer och strategier i hur medborgarna ska hantera en pandemi, säger Sverker Lindblad.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>