Upphovsrätten riskerar att stå i vägen för elevers skapande och utveckling. Det menar Mathias Klang, forskare vid Göteborgs universitet. Pedagog Stockholm fick tag på honom på andra sidan Atlanten och ställde några frågor om upphovsrätt i skolan.
Mathias Klang beskriver upphovsrätten som ”ett juridiskt regelverk som har till syfte att uppmuntra skapare genom att skydda det som skapas och som ger den som skapar ett verk ensamrätt att bestämma hur verket skall användas”. Hans eget intresse för upphovsrätt föddes under doktorandstudierna i informatik.
– Jag insåg att det var ett system som alla tyckte sig kunna, men de flesta saknade insikt i hur systemet kunde vara ett hinder i skapande arbete – trots att dess syfte är att stödja skapande och spridande av information. Insikten byggde på att vi idag har digitala verktyg och internet som kommunikationsmedel – våra verktyg skapar kopior för att fungera. Våra verktyg har en potential att berika alla liv men om upphovsrätten tillämpas felaktigt kommer verktygen och regelverket i konflikt.
Idag är Mathias Klang forskare vid institutionen för tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet, men är bosatt i Philadelphia i USA. Hans forskningsintressen rör bland annat upphovsrätten och det fria uttrycket. I en debattartikel i DN (Länk till annan webbplats, http://www.dn.se/debatt/vi-vill-se-en-upphovsratt-i-takt-med-tiden/) för några år sedan argumenterade han för att upphovsrätten behöver förändras för att passa dagens verklighet. Men än så länge ser den ut som den gör och liksom alla andra måste lärare och elever ta hänsyn till den i sitt arbete.
– Eftersom allt får anses vara skyddad så är det viktigt att veta vad som kan användas och hur det kan användas i skolarbetet. Det är också viktigt att veta hur andra får använda det som man själv skapar.
Vad behöver lärare känna till om upphovsrätt?
– Det som lärare bör veta om upphovsrätt är att nästan allt material är skyddat av upphovsrätt och kan inte användas utan tillstånd. De behöver även veta att det finns situationer där tillstånd inte behövs, till exempel material som inte längre är skyddad, samt att det finns avtal där tillstånd har förhandlats fram i förväg. Samtidigt är det viktigt att veta att materialet de och deras elever skapar också skyddas av upphovsrätten.
Är det inte huvudmannen som har upphovsrätten till det material lärarna skapar i arbetet?
– Det kan bli komplicerat. Huvudregeln är att material tillfaller skaparen. Om det sker som ett led i arbetet tillfaller det huvudmannen. Problemet är att gränsområdet är oklart. Läraren är anställd för att undervisa, men vem äger material om inget annat anges? Utan avtal skulle jag argumentera för läraren.
Vem har det juridiska ansvaret om elever använder upphovsrättsskyddat material?
– Det är individen som är ansvarig men om det sker i skolarbete kan även skolan komma att bli ansvarig för eventuellt intrång. I regel leder inte intrång till rättegång eftersom den som har gjort sig skyldig till intrång – även av misstag – inser att det är bättre att betala än att hänvisa till bristande kunskap, som inte är något skydd. Oftast handlar det om en faktura i första hand. Annars blir det en förhandling i tingsrätten med krav.
Vilka strategier kan man ha för det man själv skapar?
– Det är svårt att förhindra att material sprids online. Om man inte vill att material som man skapar används så är det bäst att inte ha det i digital form. Men detta är inte speciellt praktiskt. En annan strategi är att använda sig av ett licenssystem som Creative Common. Fördelen med det är att man visar för andra att man är beredd att dela med sig av sitt material och att de som använder sig av materialet alltid kommer att hänvisa tillbaka till den som skapade det.
Hur ska man gå tillväga om man vill använda upphovsrättsskyddat material?
– En av svårigheterna med upphovsrättsligt skyddat material är att skyddet består 70 år efter upphovsmannens död. Detta innebär att för att använda sig av material där upphovsmannen inte är vid livet måste man kontakta rättighetsinnehavaren. Detta kan vara en organisation eller en arvinge till upphovsmannen. Processen är inte enkel eftersom det handlar om att hitta personen eller organisationen som har rättigheterna.
Behöver tillståndet vara utformat på något särskilt sätt?
– Tillstånd har ingen juridisk form. Naturligtvis är det bra att ha bevis på tillstånd om upphovsmannen försöker stämma trots tillstånd men det skulle vara en mycket konstig situation.
Till sist, på vilket sätt tycket du att upphovsrätten behöver förändras för att bättre passa dagens verklighet?
– Om jag har något önskemål med upphovsrätt är att den inte används som ett hinder för lärande. Det var aldrig dess syfte men tyvärr ser vi exempel där upphovsrätt blir ett hinder för lärande och mänsklig utveckling.