Att en stor del av det svenska utbildningssystemet har gått över till distansundervisning ställer stora krav på de företag som levererar digitala produkter och tjänster till skolan.
Därför släpper branschorganisationen Swedish Edtech Industry varje måndag den veckovisa lägesrapporten Edtechtempen om kapacitet, användning och belastning.
Detta är den femte lägesrapporten baserad på tvåveckorsperioden 24 april – 7 maj 2020. Veckans enkät innehöll ett par frågor om hur leverantörerna upplever att deras kunder förbereder sig inför läsårsstart.
Leverantörerna möter upp den höga kapacitetsnivån
Edtechtempen fortsätter att vara grön och stabil, både gällande teknisk kapacitet och support.
– Resultatet av frågorna om hösten pekar på att många huvudmän och skolor behöver sätta igång sitt planeringsarbete nu, för att vara förberedda på olika scenarier i höst.
Som en leverantör uttrycker det: ett behov av “en adekvat strategi framför en vilda västern-planering”.
– Vi vet ju redan nu att hösten kommer att vara osäker och att planera för det skulle skapa ro för många skolor, en tid man ju inte fick på sig när krisen kom, säger Jannie Jeppesen, vd på branschorganisationen.
EDTECHTEMPEN 11 MAJ 2020
Svalt och stabilt läge på hög kapacitetsnivå
Sedan regeringens beslut den 17 mars att samtliga gymnasieskolor, yrkeshögskolor och universitet (ca 800.000 elever och studenter) skulle gå över till distansundervisning har inga ytterligare rekommendationer om skolstängningar skett, men många grundskolor har en stor rapporterad frånvaro av elever och lärare, där “hybridundervisning” genomförs, dvs att lärare undervisar på plats med elever i klassrummet och samtidigt har elever med sig via länk.Svalt och stabilt läge på hög kapacitetsnivå
Nya användare fortsätter strömma till, men inte lika omfattande som tidigare veckor, även om det sticker ut i jämförelsen så ligger andelen nya användare på den lägre skalan.
Behov och kapacitet i balans
Såväl support som teknisk kapaciteten hos leverantörerna möter behoven, investeringar har gjorts kontinuerligt för att hantera det ökade behovet och cirka en femtedel av företagen anger att de senaste veckan investerat för att säkerställa sin tekniska kapacitet.
Teknisk kapacitet: 13 grader (-2 grader från perioden före)
Supportkapacitet: 13 grader (-4 grader från perioden före)
Förberedelser inför hösten är ojämna och otillräckliga
I höst väntar osäkra tider och kanske även längre tid än så. Pandemins effekter är svåra att beräkna och internationella forskningsinstitut rekommenderar nationer och myndigheter att ha en krisberedskap för “worst case scenario”. När det gäller distansundervisning i det svenska utbildningssystemet, kan flera scenarier vara aktuella där skolorna behöver vara fortsatt beredda på att ställa om. Kontinuitetsplanering och beredskap behövs för att säkerställa att undervisning kan fortlöpa under såväl kort som lång sikt. Det kan handla om allt från schema- och resursplanering till att se till att de digitala verktyg som behövs finns att tillgå och kan användas (tekniskt, pedagogiskt osv).
På frågan om vilken beredskap deras kunder har inför kommande osäkra läsår, bedömer fyra av tio leverantörer att deras kunder i snitt ligger “mittemellan”på skalan från ingen beredskap till hög beredskap. En del leverantörer som fyllt i enkäten levererar till stora delar av marknaden, andra till en begränsad del. De gör alltså en uppskattning av samtliga av sina kunder och viktningen är därefter, vilket betyder att en mittemellan-skattning kan stå för att det finns kunder på varsin sida skalan. Bilden är klar och tydlig, det ser väldigt olika ut, det kan vi även utläsa av fritextsvaren. Några förbereder sig och andra inte.
Vad gör skolorna och vad borde de göra?
Leverantörerna lyfter insatser som skolorna planerar kopplat till kompetensutveckling, men att det är långt ifrån alla som gör det. Fler uppger att integrationer mellan system och plattformar genomförs, för att möjliggöra och förenkla för distansundervisning. Trots tidsbristen, behöver huvudmännen däremot planera lite mer långsiktigt, för att såväl klara ekonomiska mål som att etablera en flexibel organisation som kan hantera variation i bemanning. När det gäller det digitala ekosystemet, är det viktigt att säkerställa att information i de olika tjänsterna hanteras som de ska och att man budgeterar för inköp av adekvat digitalt innehåll. Man efterlyser även mer framförhållning i implementeringsprocessen av nya verktyg, eftersom det är en gemensam planering och ansträngning som måste planeras och genomföras i etapper och med kontinuitet. Mer strategi och mindre “vilda västern”.
Leverantörsröster om förberedelserna inför nästa läsår
“En del kunder tidigarelägger inköp inför hösten, en del kunder stöttar lärare med extra inspiration kring t ex hur man bedriver en fysisk och en virtuell undervisning parallellt. Men insatserna ser oerhört olika ut och på vissa håll verkar ingen förberedelse egentligen pågå.”
“Vi kan tydligt se att de som började med digitalisering tidigt också har de bästa förutsättningarna för att planera för olika scenarier då de redan har all hårdvara, mjukvara, infrastruktur, rutiner och kunskap på plats. Vårt intryck är att kanske 70% av de svenska kunderna inte gör sådana förberedelser.”
“Man ökar kompetens i att använda digitala verktyg, ökar tillgång till digitala verktyg och säkrar att informationskanaler fungerar”
“Att hitta rutiner för hur de temporära lösningar som nu har använts skulle kunna bli permanenta.”
“Vi bedömer att kundernas långsiktiga arbete exempelvis med bedömning och betygssättning behöver utvecklas med de förutsättningar som ges i ett fortsatt scenario där pandemin påverkar på vilket sätt undervisning kan genomföras.”
“Budgetera för inköp av adekvat digitalt innehåll. Det går inte att förvänta sig att allt kommer vara gratis.”
