Det saknas idag viktiga förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund i Sverige.
Det visar en enkätstudie som fyra forskare vid Karlstads universitet genomfört bland 2 200 lärare i grundskolan och på gymnasiet.
De flesta lärare uppgav att de inte har organiserad tid för att samarbeta med sina kollegor kring planering och efterbearbetning av lektioner.
De flesta lärare uppgav att de inte har organiserad tid för att samarbeta med sina kollegor kring planering och efterbearbetning av lektioner, i en ny enkätstudie från Karlstads universitet. Foto: Linn Malmén.
Där det finns ett sådant samarbete är lärarna betydligt mer positiva till sin arbetsmiljö och sina möjligheter till planering och efterbearbetning. Många skolor arbetar inte systematiskt med att följa upp och anpassa lektionsinnehållet till var eleverna befinner sig.
Det tyder på att grundläggande förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund saknas. Detta är en av slutsatserna av en enkätstudie där 2 200 lärare svarade på frågor om sitt arbete.
Infrastruktur för samarbete behövs
– Trots de senaste årens fokus på elevers lärande och skolors kvalitetetsarbete ser vi att det generellt sett saknas ett genomtänkt stöd för lärares planering och efterarbete av sina lektioner. Men vi ser även att där det finns ett sådant arbete, så gör det stor skillnad för lärares möjligheter att utveckla undervisningen. En majoritet av lärarna uppger dock att de inte hinner reflektera regelbundet över metodval och hur undervisningen fungerar. Kvalitet i undervisning förutsätter planering och efterarbete. Fungerar inte de arbetsmomenten så undermineras skolans kärnuppdrag, säger Kenneth Nordgren, professor och forskare vid Karlstads universitet.
Enkäten skickades ut till knappt 5000 lärare och nära hälften (46 procent) svarade. Målet var att kartlägga förutsättningar runt lärares arbete med att planera och efterarbeta sin undervisning samt deras intresse för forskning och fortbildning. Frågorna i enkäten handlade bland annat om organisation och utvecklingsarbete av undervisning, tid för planering och efterarbetning samt om fortbildning och forskningsorienterad verksamhet. Studien genomfördes inom ramen för projektet ULF – Utbildning, Lärande, Forskning, av forskarna Kenneth Nordgren, Yvonne Liljekvist, Martin Kristiansson och Daniel Bergh, samtliga vid Karlstads universitet.
