Högskolan Väst har under flera år utbildat fler studenter än man har fått betalt för.
Redan inför höstterminen 2020 drogs utbudet av kurser ned ordentligt för att bromsa denna utveckling.
Av samma anledning ställs nu ytterligare två utbildningar in inför höstterminen 2021.
Att Högskolan Väst utbildar fler personer än man får betalt för i anslag från staten kommer sig av att högskolan i dialog med departementet under flera år argumenterat för ett utökat utbildningsanslag. Argumentationen grundar sig på att intresset för Högskolan Västs utbildningar är stort och högskolan har ett av landets högsta söktryck. Dessutom finns högskolan i en region med låg utbildningsnivå där behovet av kompetens är stort.
– Eftersom vi sett att efterfrågan på våra utbildningar är så hög har vi velat ge så många som möjligt chansen att börja studera. Men det är såklart inte möjligt år ut och år in att erbjuda fler utbildningsplatser än vad som medges i anslagstilldelningen från regeringen, säger Jan Theliander, prorektor vid Högskolan Väst.
Svåra val
Det är dels Högskoletekniker, elkraft 120 hp som ställs in liksom Lantmäteri- ingenjörsprogrammet 180 hp (inte att förväxla med Lantmätarprogrammet – samhällsbyggnad och samhällsplanering som fortfarande finns i utbudet inför höstterminen 2021).
– Det är svåra val att ställa in utbildningar där många aspekter måste vägas in. Alla högskolans utbildningsprogram är väl motiverade, inte minst av kompetensförsörjningsskäl. Nu pausar vi de här programmen och utreder vidare hur vi minskar vår utbildningskostym till regeringens beslutade nivå. Fortsatt gäller, precis som idag, att med högkvalitativ utbildning matcha studenters behov och arbetslivets efterfrågan, säger Jan Theliander.
Strategiska överväganden
Beslutet att ställa in just dessa utbildningar bygger på strategiska överväganden som har sin grund i högskolans ambition att bygga en komplett akademisk miljö inom produktionsteknik. Att vara en komplett miljö betyder att det finns utbildning såväl från grundnivå, på avancerad nivå, på forskarnivå men också att det bedrivs forskning inom området.
– Högskolans statliga utbildningsanslag räcker inte till allt. Vi har utifrån högskolans strategiska ambition valt att inom teknikfältet prioritera produktionsteknik som är ett av högskolans styrkeområden, säger Per Nylén, prefekt på Institutionen för ingenjörsvetenskap där de två utbildningarna finns.
Jan Theliander avslutar:
– Sådana här beslut innebär tyvärr att vi inte kan vara en så aktiv och stark samhällsaktör som vi skulle vilja vara. Det är återigen tydligt att vi behöver en permanent ökning av utbildningsuppdraget som vi under flera år diskuterat med utbildningsdepartementet.
