Färre könsstereotyper i svenska läromedel.
Det förekommer betydligt färre könsstereotyper i svenska läromedel jämfört med i andra länder, det fastslår rapporten Changing texts som forskare på Cambridge Assessment har tagit fram på uppdrag av Läromedelsförfattarna.
– Läromedel når många barn och unga som ännu inte hittat sin plats i samhället. Att de innehåller en nyanserad bild av kön och identitet är naturligtvis viktigt, och det gläder mig att Sverige ligger i framkant, säger Frida Engman, förbundsdirektör Läromedelsförfattarna.
En anledning till att det förekommer färre könsstereotyper är att det i Sverige har forskats mycket på sociokulturell analys av läroboksinnehåll, vilket har lett till positiva reformer, enligt rapporten Changing texts. Däremot saknas forskning om läromedels roll i undervisningen.
– Läroböcker har varit en viktig del av högkvalitativ utbildning i högpresterande system under så lång tid att de ofta tas för givna. Vår forskning är en påminnelse om hur viktiga de är och hur de ackumulerade kvalitetskriterierna bör tas med i framtagandet av digitala material, säger Tim Oates, en av författarna till rapporten.
Sveriges position har försämrats
Sverige har historiskt sett haft en stark position inom läromedelsforskning, men reformerna inom utbildningsväsendet under 1990-talet samt tillbakadragandet av den statliga översynen av läromedel har lett till att positionen har försämrats.
– Tillgången till läromedel är redan bristande i Sverige, och om vi inte vet vilken roll läromedel spelar i undervisningen, då finns det en risk att läromedel prioriteras bort i ännu högre utsträckning. Om Sverige vill vara en kunskapsnation måste vi prioritera rätt. Vi har de senaste två åren sett ett ökat intresse för läromedel på såväl politisk som samhällsnivå. Vi hoppas att det kan bidra till att läromedel återigen blir ett område det forskas mycket på, säger Frida Engman.
