Barn som far illa, upprörda föräldrar och många starka känslor.
Det är en bild av inkludering i skolan som media förmedlat under tio år.
– Egentligen handlar medierapporteringen i dessa fall inte om inkludering, utan om exkludering, säger Anette Bagger, forskare i specialpedagogik.
Studien om hur inkludering skildrats i de fyra största svenska dagstidningarna under 10 år finns med i ett nytt temanummer, ”Hållbar inkludering – en väg till ett hållbart samhälle” av tidskriften Utbildning & Demokrati, som ges ut av Örebro universitet. Anette Bagger är gästredaktör för numret tillsammans med Anna Öhman.
Tillsammans med Anne Lillvist, också forskare i specialpedagogik vid Örebro universitet, har Anette Bagger analyserat medierapporteringen och kommit fram till att media inte definierar inkluderingen i skolan, vilket för med sig att inslagen är möjliga att tolka och ofta är svepande.
– Det finns rapportering om inkludering som skadar barn, barnen finns i klassrummet, men får inte det stöd som behövs för lärande och utveckling. Men då handlar det ofta inte om inkludering utan om exkludering. Det räcker inte med att ett barn finns med i klassrummet för att vara inkluderat.
Inkludering definieras oftast inte i artiklarna, konstaterar Anette Bagger och drar paralleller till politiken, där det i ”Januariavtalet” punkt 52 står att ”Inkluderingstanken har gått för långt…”.
Anette Bagger
– Vad menar man med det? I media skildras ibland att barn som inte blir inkluderade – och ibland också barn som blir inkluderade – hamnar i utanförskap och i onda cirklar som kan leda till olycka, ensamhet, sjukdom, arbetslöshet och kriminalitet, säger Anette Bagger.
Budskapen är alltså dubbla och förvirrande. I medierapporteringen saknas också några röster enligt studien: pedagoger och forskare i specialpedagogik. Enligt Anette Bagger leder mediedramatiken många gånger till att skulden för det som inte fungerar läggs på barnen eller på de enskilda lärarna som beskrivs som inkompetenta.
Anette Bagger och Anne Lillvist ska nu tillsammans med Anna-Lena Andersson, också forskare i specialpedagogik göra en analys av innehållet i de policydokument som berör den pågående förändringen av grundsärskolan.
– Vi fortsätter med samma analysmetod för att se hur inkludering av elever med intellektuella funktionshinder beskrivs i propositioner, motioner, lagförslag och förordningar.
Temanumret är ett resultat av en nationell konferens om inkludering som hölls på Örebro universitet 2019. I november i år är det dags för en digital uppföljare som även denna gång vänder sig brett till olika professioner och forskare som arbetar med inkludering.
