Hem NYHETER Hellre uthållighet och struktur än jippon för framgång

Hellre uthållighet och struktur än jippon för framgång

Publicerat av: Redaktionen

Om och om igen påpekas det att receptet för framgången för en skola är kontinuitet i ledarskapet.

Det vill säga att rektorn arbetar länge på samma skola.

Hellre uthållighet och struktur än jippon för framgång

Torbjörn Bengtsson har en unik erfarenhet från att ha arbetat på samma skola i 23 år. De senaste sju åren har han varit rektor, på Utmarksskolan.

I senaste avsnittet av podden Skolverkstan samtalar han med grundskoledirektör Bengt Randén om hur det är att leda en skola i förorten och att leda en skola i en akut kris. Skolvärlden borde sträcka på sig i stället för att försöka göra andra myndigheters uppdrag och fokusera på det egna, det vill säga undervisningen.

– Jag tror vi måste ställa oss frågan varför så få rektorer på skolor i utsatta områden orkar stanna? Det borde sådana som du fundera på, frågar Torbjörn Bengtsson rektor på Utmarksskolan, Bengt Randén i början av avsnittet.

Han fortsätter sedan med att förklara att det som lett till framgång på Utmarksskolan är det gemensamma ledarskapet som utövas av rektor och medarbetare. Det handlar om att över tid genomföra utveckling genom att skruva på saker i lugn takt och bygga på trygghet, snarare än att skapa jippon som ger rubriker och applåder. Receptet för framgång är att använda de resurser man har, ha välutbildade lärare och traditionell undervisning. Utmarksskolan har trots utmaningarna i området inga anmärkningar från skolinspektionen och de elever som lämnat nian och gått vidare till gymnasiet har ökat kraftigt.

Bengt Randén påpekar att Utmarksskolan gjort en i det närmaste unik resa och samtalet kommer in på den kris Utmarksskolan upplevde i samband med ett knivdåd mellan två elever tidigare i år. Hur leder man en skola med elever, medarbetare och vårdnadshavare genom någonting sådant?

– Det som hände på vår skola ska aldrig behöva hända. Det hade kunnat hända på vilken skola som helst men det är större sannolikhet att det inträffar på en skola i förorten. Att det vi gjorde i samband med den här tragiska händelsen fungerade var för att vi har skickliga medarbetare som varit länge på skolan och som gav varandra stöd. Som ledare handlar det då om att gå in i en roll men också att visa känslor, förklarar Torbjörn Bengtsson.

Andra orsaker till att arbetet på skolan fungerade i samband med händelsen var att skolan redan hade en färdig krisplan och att man arbetade med tydlig, samlad kommunikation i paket till vårdnadshavare, elever och medarbetare. Inte minst den goda kontakten med vårdnadshavarna var viktig.

Avslutningsvis resonerar han om den resurs som samhället har bland eleverna i de så kallade utsatta förorterna. Elever som har en enorm kapacitet och trots att de inte sällan är trångbodda men som kämpar och även när det är lov kommer till skolan och till läxhjälpen. Elever som annars ofta beskrivs som problem i den allmänna debatten.

Text: Marie Åhman

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>