OM SKOLAN
Skolverket, lärarfacken, ledande skolpolitiker, elevorganisationerna, skoldebattörer samt en överväldigande majoritet av lärare, elever och föräldrar förefaller vara helt överens i läromedelsfrågan: Skolans lärare och elever är i stort och akut …
Läromedelsdebatten får inte bli entonig. Självklart ska krav om betydligt utökad tillgång till läromedel ställas på skolans huvudmän, men samtidigt bör krav om högre kvalitet och lägre priser ställas på …
De senaste decenniernas skolreformer har successivt minskat lärarens möjligheter att planera och genomföra undervisningen på eget sätt. Skolans styrdokument har alltmer kommit att utformas som bruksanvisningar. Kunskapskraven med tillhörande anvisningar …
När nu debatten kring läromedel äntligen infunnit sig präglas den till en inte obetydlig del av okunnighet och avsaknad av fördjupad reflektion. Debattörerna tenderar i hög grad att förenkla en …
Den pågående statliga läromedelutredningen har genom sin blotta existens bidragit till att läromedelsfrågan kommit upp på agendan. Diskussionen om skolans läromedel är välkommen, viktig och välbehövlig. Saken har tidigare knappast …
Historiskt har den svenska skolans elever haft fullgod tillgång till läroböcker i samtliga förekommande teoretiska ämnen under nästan hundra år, fram till omkring år 1985. I dag är situationen en …
Den statliga läromedelsutredningen förväntas överlämna sitt betänkande till regeringen den 31 juni. I ambitionen att förse utredningen med aktuell och adekvat information har förbundet Läromedelsförfattarna under senare tid initierat en …
Det sämsta som hänt svensk skola under de senaste hundra åren är införandet av kunskapskrav med åtföljande riktlinjer för bedömning av elevernas prestationer. Inte nog med att undervisningen fragmentiseras och …
I ett samtal mellan Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson och förbundet Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall framgår att Skolverkets chef pläderar för mer läromedel i undervisningen, samt att han tror att skolan …
Under perioden från grundskolans införande i början av 60-talet fram till i dag har skolans inköp och användning av läromedel förändrats radikalt och läromedelsföretagens försäljning minskat dramatiskt. Bakgrund Under tidigare …
Det vi nu ser på många håll i den så kallade västvärlden kan beskrivas som ett demokratiunderskott. Stora delar av befolkning har uppenbarligen bristfälliga kunskaper i det demokratiska samhällets värderingar …
En lång rad viktiga skolfrågor diskuteras för närvarande bland skolpolitiker, skoldebattörer, företrädare för lärarfacken med flera. Av debattinläggen framgår en för alla gemensam ambition, nämligen den att man vill förbättra …
Skolans lärare kan återta makten över undervisning under vårterminen. I och med att planerade nationella prov ställs in blir de statliga bruksanvisningarna betydligt färre. Kanske kan läromedlen också återta …
Det koncept som läromedelsförlagen i dag arbetar med är mer än fyrtio år gammalt och ansågs av många pedagoger som förkastligt redan när det introducerades på 1960-talet. De så kallade …
Vad händer med skolans digitalisering och de digitala läromedlen? Utvecklingen blev en annan än den läromedelsproducenterna hoppats på. De första datorerna kom till skolan redan i början av 1980-talet, det …
Under de tre senaste decennierna har vi haft en tämligen entonig debatt om skolans läromedel. Den har i huvudsak handlat om bristen på läromedel i skolan, de höga priserna och …
Det förekommer numera att elever dagligen blir betygssatta i något eller flera ämnen. Som en konsekvens av detta fokuserar eleverna på kunskapskrav och betyg i stället för lärande, vilket i …
Den pågående statliga läromedelsutredningen väntas i sitt betänkande lämna förslag till hur en utökad och förbättrad läromedelsanvändning i landets skolor kan åstadkommas. Uppgiften är ingalunda enkel. Läromedelsfrågan är ytterst komplex …
Praktiskt taget samtliga på marknaden förekommande läromedel bygger i huvudsak på författarnas manuskript och anvisningar. Läromedelsförlagens uppgift är att granska, bearbeta, redigera, illustrera och formge samt att publicera, mångfaldiga och …
Sverige har världens kanske mest påkostade skola. Trots detta är skolresultaten otillräckliga. Hur kan det komma sig? De skolreformer som genomförts under de två senaste decennierna har inneburit att lärarnas …
Det saknas läromedel i dagens skola. Situationen är prekär. Alltför mycket läsning och kunskapsinhämtning går förlorad. Elevernas möjligheter att överblicka kurser och att se helheter och sammanhang går också förlorade. …
Från slutet av 1930-talet fram till år 1974 fanns i Sverige en statlig läroboksnämnd som förhandsgranskade nyproducerade läromedel. År 1974 döptes nämnden om till Statens läromedelsnämnd. Knappt tio år senare, …
Kring sekelskiftet 1800/1900 och ett par decennier fram i tiden fanns storartade visioner om hur den goda skolan skulle kunna utformas. I spetsen gick Ellen Key, som satte barnet i …
För femtio år sedan inleddes läsåret med att lärarna delade ut nya, fräscha läroböcker till eleverna. Oftast en bok i varje teoretiskt ämne. Totalt kunde det handla om drygt tio …
Välkommen till IT-pedagogens nyinrättade kolumn OM SKOLAN med Rolf Ekelund. Genom kolumnen vill vi, IT-pedagogen bidra till en vitalisering av svensk skoldebatt med fokus på såväl skolutveckling som undervisningens praktik. …
Under mer än två decennier har skolornas inköp av läromedel minskat praktiskt taget varje år. Räknat i volym är minskningen under perioden sannolikt i storleksordningen 70 % och i pengar …
För mer än femtio år sedan undervisade läraren med hjälp av en lärobok. Läraren bestämde själv hur undervisningen skulle bedrivas. Läroboken hade inga ambitioner om att styra undervisningen, den hade …
Sverige har världens kanske mest påkostade skola. Trots detta är skolresultaten otillräckliga. Hur kan det komma sig? De skolreformer som genomförts under de två senaste decennierna har inneburit att lärarnas …
Många barn och ungdomar har i dag skola hemma med distansundervisning, som baseras på skolans digitalisering. Eleverna får instruktioner och vägledning via internet. De kommunicerar med lärare och klasskamrater på …
Under forntiden förvärvade barn och ungdomar behövliga kunskaper och färdigheter genom att följa, och medverka i de vuxnas sysslor. Med ett modernt uttryck kan sådan undervisning benämnas ”learning by doing”. …
Den statliga nationella strategin för skolans digitalisering fick inte det genomslag som Skolverket och framsynta pedagoger hade hoppats på. Tvärtom har digitaliseringen under de två senast åren stannat av och …
I slutet av 1970-talet visade staten stort intresse för läromedelsmarknaden. 1978 släppte SPK (Statens pris- och kartellnämnd) en rapport med titeln Läromedelsmarknaden: Produktions- och konkurrensförhållanden. Strax därefter kom rapporten Samhällskostnader …
Det har de gjort i fyrtio år. Besynnerligt att de inte ger upp. Räknat i volym har försäljningen av läromedel minskat med cirka 70 % de senaste decennierna. Men förlagen …
Efter fler än 30 års ökenvandring skymtar nu möjligen ljusare tider för Sveriges läromedelsproducenter. Räknad i volym har skolornas inköp av läromedel minskat med i runda tal 70 % under …
Vi diskuterar inte längre skolans digitalisering, större satsningar på läromedel, utökat stöd till elever med särskilda behov, mindre klasser och skolans arbetsmiljö. Nej, nu handlar det om nedskärningar i en …
Trots minskad försäljning, praktiskt taget årligen, under de senaste tre decennierna gör läromedelsförlagen stora vinster. Man höjer helt enkelt priserna och därmed är saken biff. Men hur länge kan detta …
Skolorna har under fyra decennier, praktiskt taget varje år minskat inköpen av förlagsproducerade läromedel. Minskningen räknad i volym ligger i storleksordningen 70 – 80 %. I ytterst få skolor får …
Förmodligen lär sig en stor del av eleverna mer på sin fritid än under skolans lektioner. Med hjälp av digitala verktyg tillskansar de sig snabbt och enkelt kunskaper inom många …
Vad håller ni på med? Ingen tillväxt och ingen ökad försäljning de senaste tjugo åren. Trots ett volymtapp på runt 30 % visar producenterna hög lönsamhet. Hur går det ihop? …
Skolans problem förefaller idag så djupa och komplexa att helhetslösningar knappast står att finna. I ett längre perspektiv måste åtskilligt uträttas och kostnaderna blir avsevärda. I dagsläget kan huvudmännen i …
Eleverna går i skolan för att bilda sig, skaffa kunskaper och utvecklas tillsammans med sina kamrater. Inte för att ständigt bedömas och betygsättas. Vill vi ha en skola som eleverna …
För hundra år sedan implementerades en ny läroplan för Sveriges skolor: Undervisningsplan för rikets folkskolor, 1919. Det övergripande målet för ämnet modersmålet (svenska) bestod av en enda väl utmejslad mening. …
För några decennier sedan baserades skolans undervisning nära nog genomgående på så kallade basläromedel, ofta bestående av grundböcker, övningsböcker och lärarhandledningar samt ett antal kringkomponenter i form av ljudband och …
Det är inte bara lärarbrist som drabbat skolorna. På många håll saknas också professionellt producerade läromedel. Bedrivs undervisningen av obehöriga lärare utan tillgång till fullgoda läromedel så finns en uppenbar …
Sedan drygt 20 år har det varit en självklarhet att datorer ska användas på praktiskt taget alla arbetsplatser. Skrivmaskiner, räknemaskiner, tusentals olika blankett-titlar mm har kastats eller lämnats till museer. …
Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>